Ingenting

Jag trodde nog det skulle ta lite längre tid innan Ingenting, nya singeln från kent, skulle hamna överst på listan över mest spelade låtar i iTunes, men nu är den där i alla fall. Vad ska man säga om låten då? Jodå, den funkar bra, fast jag har nog lyssnat sönder den lite redan. Men nu har jag börjat lyssna på den andra nya låten på singeln, Min värld, en låt som återigen kommer få folk att säga att kent försöker vara Depeche Mode, i vilket fall som helst så är det en grym låt. Däremot är de tre remixerna av Ingenting ingenting att ha.

Spinningsäsongspremiär

Idag var det dags för säsongspremiär av morgonspinningen, vilket innebär att från om med idag och alla onsdagar fram till jul är tanken att jag ska sitta på en spinningcykel kl 7 på morgonen.

Uppladdningen inför dagens spinning var inte den bästa. Jag har en pojkvän som är väldigt bra på att laga mat och igår hade vi en liten trerätters middag hemma där han bjöd på kronärtskockssoppa, stekt tonfisk och tryffel, allt serverat med olika viner. Lägg därtill att det knappt blev fem timmars sömn i natt så förstår ni att jag inte var det piggaste deltagaren på spinningpasset. Men trots detta gick det förvåningsvärt bra, jag trodde det skulle vara lite segt eftersom jag inte har spinnat på ett bra tag på grund av löpningen.

Det var även en annan premiär idag. Efter att både igår och förrgår ha tyckt att det var lite kallt om händerna att cykla till jobbet så kom handskarna fram idag. Och inte nog med det, även mössan åkte på. När hände det i augusti senast? Fast det är skönt med höst, om det nu är det det är.

Mycket måndag

Idag känns det som mycket mer måndag än vad det har gjort på länge. Jag ville inte ens gå upp i morse utan drog mig i hela tolv minuter. Anledningen är nog att jag vet att jag har mycket att göra på jobbet idag och sådant kan få även den bäste att tappa arbetslusten. Nåja.

På tal om någonting helt annat så måste Timo Räisänens nya tredje album, Love will turn you around, vara hans bästa hittills. I alla fall om jag ska döma av det lilla jag hört. Plattans förstaspår My Valentine är grymt bra sin enkelhet till trots. Men det är ju så det är när pop är som bäst.

Säga vad?

Midnattsloppet

Ja vad ska man säga. Träningen inför loppet var väl inte den bästa men jag tänkte att jag nog skulle bli taggad av att det var tävling och att alla människor runtomkring skulle sporra mig till att göra något utöver vad man kunde förvänta sig (det vill säga springa milen på under en timme) så jag var riktigt laddad innan loppet, rentav nervös och övertänd kanske. Det gick ganska bra i början men eftersom jag inte hade någon aning om hur fort jag sprang så var det svårt att säga hur jag egentligen låg till. Vid första vätskekontrollen började problemen. Efter att ha druckit kändes det som att vattnet bara skvalpade runt i magen vilket inte alls är behagligt när man ska springa men jag fortsatte kuta på ändå. Efter halva loppet började det kännas lite tungt, antagligen bara för att jag visste att det var dags för den långa stigningen upp mot Sofia kyrka och den negativa sidan av mig tänkte att nu skiter jag i det här och går hem istället men den positiva sidan fick överhanden och såg till att jag tog mig upp hela vägen springandes, visserligen i väldigt låg fart. Uppe på toppen kände jag mig stark och tänkte att det här ska nog gå bra men så kändes det inte i backen upp mot Fjällgatan men jag tog mig uppför där också. Vid den andra vätskekontrollen fick jag problem igen eftersom jag försökte dricka och andas samtidigt vilket inte var så smart. Efter att ha hostat en stund hade jag inget syre kvar och tröttnade en aning. Sen var det dags att ta sig upp mot Mosebacke och det var inte heller någon barnlek och jag tänkte att nu är det dags att börja gå men innan jag hade tänkt den tanken klart tänkte jag istället att här ska det fan inte gås nånting, jag ska springa hela vägen i mål. Väl uppe på Mosebacke återstod två kilometer och mycket löpning utför och jag tänkte att det här kommer att gå bra och att jag rent av kanske skulle kunna spurta lite på slutet. Men väl ute på Hornsgatan fanns inte så mycket krafter kvar och gatan hade aldrig tidigare sett så lång ut. När jag såg klockan ovanför mållinjen la jag ändå in en liten spurt för att jag skulle komma under 64 minuter vilket jag inte gjorde när jag väl såg det officiella resultatet idag; 64 minuter och 24 sekunder. Väl i mål kände jag mig först lite besviken men med lite distans var jag helnöjd med tanke på att jag tidigare bara har sprungit utomhus cirka fem gånger och att jag aldrig har varit i närheten av att springa en mil, inte ens på löpbandet. Kommer jag att springa midnattsloppet igen? Självklart, och då ska det bli en bra bit under timmen.

Tröjfiasko

Igår hämtade jag ut tröjan man ska ha på sig när man springer midnattsloppet. Jag tittade inte så mycket på den först men när jag kom hem och tog upp den ur väskan fick jag en smärre chock. Någon har haft det dåliga omdömet och beställt en medium till mig. Inte nog med att den satt klistrad som korvskinn, den slutar dessutom strax ovanför naveln. En start i loppet känns ganska avlägsen. Trots det var jag ute och sprang en runda på 8 km igår, helt i onödan alltså...

Kent x 4

Semesterns enda inlägg handlade ju om de glada nyheterna från kent. Det var väl ingen som tyckte att det var konstigt att jag skulle ha biljetter till höstens båda spelningar i Stockholm. Men när väl de två först annonserade konserterna var utsålda och det släpptes biljetter till en extrakonsert så var det en del som tyckte att jag var konstig, att man inte kan se kent live tre dar på raken. Vad de personerna tyckte om att jag köpte biljetter även till den andra extrakonserten som dök upp vet jag inte men i vilket fall som helst ska jag se kent live fyra dagar på rad mellan den 16-19 november. Nu undrar man var gränsen går. Det kommer inte att bli några fler extrakonserter i Stockholm men OM det skulle bli det, skulle jag gå då? Det är en intressant fråga som jag slipper ta ställning till men en kväll till hade jag nog klarat av. Och en till kanske...

Utelöpning

När semestern kom och jag inte längre hade nära till löpbandet på Friskis på jobbet så var tanken att jag skulle börja springa utomhus. Då gällde det att vara rätt utrustad så jag började med att beställa ett armband till iPoden så att jag åtminstone kunna ha lite underhållning på joggingturen. Innan armbandet kom hade det hunnit gå en dryg vecka av semestern och jag kunde ju absolut inte springa utan musik. När det så var dags för premiärturen gick det inte lika enkelt som jag hade trott. Eftersom jag inte kunde hålla ett jämnt tempo som på löpbandet (10 km /h) så sprang jag förmodligast alldeles för fort för mitt eget bästa och var helt utmattad efter bara en kort stund, det kändes som att lungorna inte ville vara med längre. Min genomklappning kan ju även ha berott på att det var ett ganska långt uppehåll sedan min senaste löprunda på bandet och att jag hade tappat all den lilla kondis jag hade. Under de kommande löprundorna hände ungefär samma sak, visserligen orkade jag lite längre varje gång med det kändes som att jag var långt ifrån den form jag skulle behöva för att orka springa midnattsloppet och jag tänkte att oavsett hur det skulle gå i loppet så skulle min karriär som löpare vara över efteråt och jag skulle återgå till spinning som konditionsträning istället.

När jag nu i måndags skulle ge mig ut och springa bestämde jag mig för att jag skulle ta det väldigt lugnt men samtidigt verkligen hålla mig springande hela tiden, det vill säga aldrig ha två fötter i marken samtidigt. Detta gick riktigt bra. Jag var ute i 45 minuter utan att stanna eller gå en enda gång, trots att jag fick håll mot slutet. När jag kom tillbaka hem loggade jag in på lopning.se och ritade in rundan jag hade sprungit bara för att få en uppfattning om vilken hastighet jag hade snittat. Det visade sig att jag på de tre kvarten hade tillryggalagt en sträcka på 6760 meter vilket ger en genomsnittligt hastighet på 9 km/h. Det bästa var att jag inte kände mig helt utmattad som tidigare utan hade kunnat fortsätta en bit till. Så nu måste jag väl åtminstone kunna ta mig i mål på midnattsloppet och även kanske kunna komma upp lite i hastighet så att jag tar mig runt på under en timme. Vid midnatt mellan lördag och söndag vet jag svaret.

Semesteraktiviteter

Så vad har jag då gjort under mina fyra veckors semester kan man undra. Förutom senaste helgen som tillbringades i Göteborg och helgen för två veckor sedan som jag spenderade i Hallstahammar så har jag bara varit hemma i Stockholm och tagit det lugnt vilket har varit väldigt skönt. Jag behöver slappna av ordentligt för att känna att det ska vara okej att komma tillbaka till jobbet igen.

Slappa behöver inte betyda att man bara ligger på soffan, vilket det i och för sig har blivit en hel del av framför allt i samband med filmtittande. I övrigt har mitt slappande bestått av att jag har försökt läsa en bok (hann bara med cirka en fjärdedel fast ambitionen är att läsa klart den), minigolf (en seger och två tredjeplatser), kortspel (blandade resultat), sällskapsspel (förutom en förlust i TP har det blivit uteslutande vinster i både TP och Pictionary), inte så mycket sol och bad (men över genomsnittet), diverse middagar, grillningar och en massa andra saker.

Dessutom har min älskling hunnit fylla år och min present utöver champageneglas från Iittala bestod av en ballongflygning så nu återstår bara att se när den blir av.

Till skillnad från tidigare år deltog jag bara en dag under pridefirandet men det kändes som att det räckte bra.

Jag har även köpt 18 paket müsli.

Som jag nämnde så var jag i Göteborg i helgen som gick och där blev det ett besök på Liseberg, ett besök som varade i åtta timmar. Nyheten för året var uppswinget som var en skön åkatraktion som gärna hade fått hålla på mycket längre än vad den gjorde. Sen hade jag tur och lyckades vinna 2,3 kg Plopp vilket inte är lika mycket som det låter, det mesta är redan slut.

Hur har det gått med löpningen och träningen inför midnattsloppet då? Jag får be om att få återkomma i den frågan...

Hej höst!

Semestern är slut, hösten är här eller nåt.
Jag är inte skapt för arbete. Så är det bara. Jag fungerar mycket bättre när jag får vara ledig och bara vara. Trots detta faktum så går det rätt bra att börja jobba igen men tro för den sakens skull inte att jag har gjort någon nytta på arbetet idag. Inte något som har gagnat mitt arbete i alla fall. Däremot har jag sökt ett nytt jobb som jag blev tipsad om av en kollega Får väl se hur det går med det, vet inte om jag vill ha det, det verkar läskigt att jobba på Östermalm. Nåväl.

Som den frekvente läsaren säkert har märkt så har även bloggen haft semester men nu när jag är på jobbet igen så kommer uppdateringsintervallen säkerligen att bli kortare.

Tillbaka till samtiden

Idag kom årets bästa nyhet. Kents nya skiva med den smått fantastiska titeln Tillbaka till samtiden släpps den 17 oktober och det blir spelningar i Stockholm den 16-17 november. Läs mer på www.kent.nu

Semester!

Eftersom jag redan idag blev klar med allt på jobbet som jag hade tänkt hinna göra klart före semestern så bestämde jag mig helt sonika för att ta semester även i morgon vilket innebär att det snart är dags att påbörja den efterlängtade och välbehövliga ledighet som visserligen har närmat sig fortare i år än tidigare år då juni och början av juli har känts så långa till skillnad från i år vilket nog beror på att det inte har varit något vidare sommarväder än men det kan man alltid hoppas på att det ska bli nu och därmed är det efter att jag har tillönskat alla en skön sommar dags för mig att avsluta denna relativt långa mening.

Mest spelade låtarna i iPoden

Så här några veckor efter att jag fick iPoden kan det vara på sin plats att publicera listan över de mest spelade låtarna och listan ser ut som följer.

Tangentbordsolycka

Ändå sedan jag skaffade bärbar dator har jag varit rädd för att att ett dricksglas ska slås ut över tangentbordet. Detta är ju ingen katastrof om man har en stationär dator men med en bärbar känns det som att hela datorn skulle kunna paja. Så när min farhåga besannades i lördags i och med att någon slog ut ett glas mousserande över datorn trodde jag att det skulle vara kört. Men inte då. Efter snabb avstängning, torkande och fönande fungerade datorn precis som vanligt igen. Men numera råder det alkoholförbud i närheten av datorn...

Laktosintolerant?

Jag har länge misstänkt att jag lider av lindrig laktosintolerans men har inte gjort några större ansträngningar åt att ta reda på det. Mina misstankar grundar sig på att jag efter att ha ätit framför allt frukost (som bland annat består av 3 dl yoghurt) och glass drabbas av en viss bubblighet i magen. Häromdagen tänkte jag att det är dags att kolla upp det här och köpte någon slags havredryck istället för yoghurt. I morse var det dags för första testet och faktum är att jag kände mig bättre i magen efter intagen frukost så jag kanske får fortsätta att undvika mjölksocker. Fast glass blir ju svårt att avstå ifrån...

Dagens musiktips

Editors nya skiva An End Has A Start är minst lika bra som deras snart två år gamla debutplatta The Back Room. Den mest spelade låten enligt iPoden är The Racing Rats som musikaliskt litegrand låter som något som skulle kunnat ha varit en B-sida från Du och jag Döden.

Medelålder(s)

En fråga som emellanåt har dykt upp i diskussioner med sina vänner är när man egentligen är medelålders. Det är väl inte så mycket att bry sig om egentligen men ibland kan det vara skönt att ha klara definitioner på saker och ting. Jag minns en diskussion från längesedan då någon hävdade att man var medelålders redan vid 25 medan någon annan å det bestämdaste sa att man inte var medelålders före 50. Om man googlar kan man bland annat hitta följande definition på wikipedia:

Medelålders syftar på personer som varken kan sägas vara gamla eller unga. Någon exakt definition av vilka åldersgrupper som kan karaktäriseras som medelålders finns inte. Oftast menas dock personer i 40-, 50- och 60-årsåldern. I Sverige och andra västländer kan medelåldern ses som den period då man sedan länge är etablerad på arbetsmarknaden samtidigt som man inte längre har riktigt små barn. Medelåldern, eller medelålders, brukar användas som en subjektiv benämning för skedet i livet mellan ungdomen och ålderdom. Ett exempel på medelålder är. Yngre medelåldern: 30-49 år. Övre medelåldern: 50-64 år.

Jag kan köpa allt som står här ovan (hurra, jag är yngre medelålders...) men häromdan blev jag ändå nyfiken på att ta reda på vilken som är den verkliga medelåldern i Sverige. Jag gick in på SCB och klickade mig fram till befolkningssidan och laddade ner lämpliga data till Excel för att kunna göra en enkel beräkning. Det visar sig att vid förra årsskiftet var medelåldern för män 39,2 år och för kvinnor 41,6. Så om tre år är jag definitivt medelålders. Vidare gjorde jag även ett diagram över de olika åldrarna om såg då av vi har för många 55-65-åringar i landet (vad gör vi åt det?) och att det har fötts väldigt lite barn de senaste åren (på gott och ont) och att den mest frekventa ålderskategorin är 39-42-åringar. Det känns som att det är något knas med att det finns 39% fler 60-åringar än 8-åringar. Det är bara att hoppas på att det nativiteten ökar så att det finns gott om pigga raska ynglingar som kan ta hand om mig och min generation när vi bli gamla och gaggiga inom en förhoppningsvis inte alltför snar framtid.

3 av 4

För cirka fem år sedan drog jag ut mina visdomständer i överkäken, något som skedde utan några större komplikationer. Min tandläkare har sedan dess vid den årliga kontrollen sagt att jag måste dra ut de där nere också men hon har inte velat göra det själv eftersom hon tyckte rötterna på den ena tanden såg för besvärliga. Så när jag var hos henne senast så skickade hon mig vidare till en visdomstandsspecialistutdragare (ja, det finns ett sådant ord) och i morse var det dags för ett besök hos honom. Eftersom min ordinarie tandläkare inte hade velat dra ut mina visdomständer i underkäken så hade jag förväntat mig att det skulle bli lite problem så döm om min förvåning när utdragandet av den här visdomstanden i underkäken gick enklare än vad de i överkäken gjorde. Lättad över det enkla ingripande betalade jag de 1300 kr det hela kostade utan att ens reflektera över att det var dyrt. Så nu återstår bara en av mina fyra visdomständer, men den får nog sitta kvar ett tag till, jag vill ju inte tappa den lilla visdom jag har kvar än.

Midsommarhelgen

Den gångna midsommarhelgen tillbringades tillsammans med Rickard i den västmanländska metropolen Hallstahammar. Trots trist väder på midsommarafton blev det ändå lite bad och en del att dricka vilket ledde till att midsommardagen var rätt seg vilket ramades in med att regnet öste ner hela dagen. I vilket fall som helst så var det skönt att åka bort från stan ett tag, fast det var skönt att komma hem igen.

Regissörsstatistik

Igår såg jag Quentin Tarantinos senast film, Death Proof. Tarantino är en av mina absoluta favoritregissörer. Hur vet man då att en regissör tillhör sina favoriter. Antingen har man full koll och vet exakt vem som har regisserat alla filmer man sett och på så sätt bör man ha en bra bild på vems regisserande man gillar eller inte. Eller så har man fastnat för vissa regissörer som är speciella och har ju då koll på dom. Men det kan ju ändå vara så att man ser vissa filmer utan att ha koll på vem som står för regin och på så sätt kan det efter ett tag visa sig att man har sett en massa bra filmer av samma regissör utan att veta om det. Det är då det kan vara bra att ha Filmtipset till hjälp. Där kan man bland annat få fram listor på vilka regissörers filmer man har satt högst snittbetyg på. Innan jag satte betyg på Death Proof idag så låg Tarantino ohotat i topp på regissörslistan efter sex sedda filmer med ett snittbetyg på 4,67. Efter att bara ha gett en fyra till Death Proof sjönk snittbetyget till 4,57 vilket fortfarande är ett högt snittbetyg. Det är lite kul att kunna säga att Death Proof är en av Tarantinos sämsta filmer samtidigt som det är en av de bästa filmer jag har sett i år.

Hur ser då min regissörstopp ut på Filmtipset? Jo enligt följande:

Snitt Antal filmer Regissör
4.57 7 Quentin Tarantino
4.33 3 Alejandro González Iñárritu
4.33 3 Christopher Nolan
4.33 3 Andy Wachowski
4.33 3 Larry Wachowski
4.25 4 Lukas Moodysson
4.25 4 George Lucas
4.20 5 Robert Altman
4.17 6 Lars von Trier
4.00 6 James Cameron


Om man rensar bort de regissörer jag inte sett så många filmer av och bara tar med de som jag har sett minst sex filmer av ser toppen istället ut som följer:

Snitt Antal filmer Regissör
4.57 7 Quentin Tarantino
4.17 6 Lars von Trier
4.00 6 James Cameron
3.90 10 Tim Burton
3.88 8 Woody Allen
3.78 18 Steven Spielberg
3.67 9 Ridley Scott
3.67 6 Peter Weir
3.50 6 Francis Ford Coppola
3.45 11 Martin Scorsese


Till sist en tredje lista över de regissörer som jag sett minst tio filmer av:

Snitt Antal filmer Regissör
3.90 10 Tim Burton
3.78 18 Steven Spielberg
3.45 11 Martin Scorsese
3.40 10 Stephen Frears
3.33 12 Joel Schumacher
3.33 12 Colin Nutley
3.20 10 Robert Zemeckis
3.18 11 Clint Eastwood
3.17 12 Tony Scott
3.10 10 Richard Hobert
2.50 12 Kjell Sundvall

Det totala snittet är 3.09 på 1528 betygsatta filmer. Visst är det kul med film och statistik?

Dåligt med träning

Igår var det på dagen två månader kvar till Midnattsloppet går av stapeln. En lopp som jag tydligen ska springa. Hur går det då med träningen i allmänhet och för loppet i synnerhet? Tja, inget vidare. Från att ha legat på en träningsfrekvens på tre gånger i veckan är jag nu ner på en till max två gånger i veckan. Orsaken till detta är att jag inte orkar gå upp så tidigt på morgnarna längre eftersom jag är tillsammans med någon som lever i en annan tidszon vilket har lett till att min nattsömn har förskjutits. Visst kan man träna på andra tider än morgnarna men jag har inte riktigt insett det än. När det sen gäller själva löpningen känns det som att jag har stagnerat runt fem km, det känns jobbigt att ens försöka springa längre. Dessutom har knäna börjat kännas lite ovilliga till löpning men det brukar i och för sig släppa efter en stund. Jag har fortfarande inte börjat springa utomhus men det måste snart bli av, framför allt till semestern. Fast jag tror mer på det här med att vila sig i form...

Ny MSN

Om man undrar varför jag inte har varit online på MSN på ett tag så kan jag berätta att det inte stämmer. Det är bara det att jag har en ny MSN-adress som är enligt formen fornamn-efternamn@hotmail.com och som man gärna får lägga till om man är snäll.

Homecoming (drama)queen

Jag är inte skapt för att gå på återträffar, jag är som en känslomässig bomb som bara väntar på att explodera. Lyckligtvis har det gått rätt så bra tidigare. Fram till i lördags vill säga. Inte för att det blev något större utbrott men all dramatik som uppstod var jag upphovsman till. Så klart. Tyvärr dök inte alla gamla klasskamrater upp, trots att de hade sagt att de skulle komma, men det var kul ändå, även om jag nu inte fick säga alla sanningar som vissa personer länge har förtjänat att höra men personerna i fråga kanske kommer i min väg någon annan gång, om inte förr så kanske om fem år. Jag hann i alla fall med att prata mer med en person under kvällen än vad jag pratade med henne under alla de tre åren på högstadiet. Dessutom är det rätt kul att inse att många av ens gamla klasskamrater är riktigt trevliga, något som inte uppmärksammades lika enkelt under skoltiden. Därför är det trist att man inte ses oftare.

Kvällen avslutades strax efter kl 3 med den smarta idén att istället för att ringa min systerson som hade lovat att hämta mig så skulle vi, det vill säga jag och min bästa kompis från förr, gå de drygt sex kilometerna till hembyn. Detta tog nästan två och en halv timme, mycket tack vare att vår marschfart inte var den högsta, delvis på grund av vår berusning. Jag hade gett bra mycket för att få ha haft en filmkamera med tillhörande filmare som hade kunnat dokumentera vår nattliga promenad. Filmen hade med minimal klippning varit garanterad en guldbagge. Problemet hade varit att komma på en bra och passande titel, men Norje borde ha ingått i titeln på ett eller annat sätt.

Borta bra men hemma bäst. Det var skönt att komma tillbaka hem till Stockholm igår igen. Det är konstigt hur man kan sakna någon så mycket efter bara tre dagars frånvaro. Jag ser det som ett tecken på kärlek.

Tillbaka

Som vanligt när jag befinner mig på besök i mina barndomstrakter så uppstår tankar och minnen från min uppväxt och det är inte utan att jag blir nostalgisk. Framför allt om man som idag har varit på skolavslutning i kyrkan vilket även om det inte var min avslutning kändes lite speciellt eftersom jag blev påmind om min tidigare separationsångest och dessutom såg tre gamla klasskamrater där (vilka jag undvek att prata med eftersom klassfesten ju inte är förrän i morgon (dessutom tror jag inte två av dom såg mig)). Av någon konstig anledning uppstod en viss nervositet inför klassfesten, varför vet jag inte, men jag började ifrågasätta vad jag har där att göra överhuvudtaget, vad har jag att bevisa? Drama. Nåja, det blir nog kul, trots att jag fortfarande inte har kommit på någon bra uppdiktad historia att berätta om mig själv.

I övrigt har dagen förutom rent slappande och nyttjande av den fantastiska iPoden jag fick bestått av lunch med tre gamla vänner och ett spontant biobesök med min svåger (Ocean's 13, den får nog en trea på filmtipset). I morgon innan det är dags för tillställningen ska jag ta en fika eller nåt med systersonen enligt hans önskemål. Dessutom måste jag även komma på vad jag ska ta med mig för något att äta.

Saknar Rickard. Så klart.

För övrigt hamnade det nya albumet med Rihanna på min iPod av någon konstig anledning. Riktigt bra måste jag säga.

Har medan detta skrevs även blivit påmind om hur hopplöst segt det är att surfa med vanligt gammaldags modem.

Det är kul med presenter

I förrgår när jag träffade Rickard efter jobbet fick jag en present av honom. När jag öppnade paketet såg jag att det var en iPod på 80 GB. Min första kommentar till honom var att han är helt knäpp i huvudet. Självklart blev jag väldigt glad och överraskad men samtidigt uppstod ett problem; nu måste jag komma på en lika bra (och dyr) present till honom vilket är helt hopplöst. Förslag?

AC

Igår var jag i tur och ordning på Bauhaus, OnOff och Elgiganten på jakt efter en Air Conditioner. Hittade jag någon? Nä, ingen som passade min lägenhet eller plånbok. Alla små bra var helt slutsålda. Fast i morse var det rätt svalt i lägenheten, det var bara 27 grader till skillnad från gårdagens 29. Höst någon?

Rickard

Uppdateringsfrekvensen av bloggen är för närvarande löjligt låg. Detta har väl sin förklaring i att det inte är så mycket annat än Rickard som rör sig i mitt huvud just nu. Vem är då Rickard undrar vän av ordning. Han har nämnts lite hastigt i en del tidigare inlägg men då med namn som strössel och snutten. I vilket fall som helst så är han sedan ett litet tag tillbaka min partner (det finns till och med papper på det hos polisen) eller pojkvän låter kanske lite modernare. Man skulle rent av kunna vara lite vågad och kalla honom för sambo med tanke på att han den senaste månaden har sovit hos mig alla nätter utom två. Utan att behöva skriva ett alltför självutlämnande inlägg om Rickard och mina känslor och tankar om oss och om relationer i största allmänhet kan jag bara istället säga att jag är kär och det känns fantastiskt. Nu är det bara en AC som saknas.

Kryssningsskörd

Då var man hemma från kryssningen igen, skörden ser ni ovan. Det blev visst tre liter sprit för mycket och även tre liter vin för mycket men det går väl åt.

Vi blev cirka 1:45 försenade eftersom vi hamnade mitt i ett sjödrama och blev sjöräddningscentral. I övrigt förflöt kryssningen utan några incidenter.

Ålderskategori

Jag ska fan sluta fylla i sådana här webenkäter om dom inte kan ha lite mer vettiga ålderskategorier.

Klassfest

För ett par dagar sedan fick jag ett telefonsamtal från en gammal klasskamrat från grundskolan. Eftersom det i dagarna är 20 år sedan vi slutade nian tyckte han att det var läge att ha en klassfest som han nu försökte få till stånd. Han hade redan fått tag på de flesta i klassen och många kunde det föreslagna datumet, så även jag. Om knappt tre veckor kommer jag alltså att åka på något som egentligen är ett enda stort beteendevetenskapligt experiment men oavsett det så ser jag fram emot det. Nu gäller det bara att hitta på något bra att berätta om sig själv...

Soundtrack

Soundtrack, ljudspår, musik till rörliga bilder såsom filmer och tv-serier.

Mycket av den musik man hör i filmer och tv-serier är gamla låtar som någon har bestämt ska höras på antagligen väl valda ställen. Nu pratar jag naturligtvis inte om den instrumentala musiken som ligger som små ljudmattor här och där och som gärna innehåller stråkar om det är ett extra känslomässigt skeende som gestaltas. Nej, jag menar de låtar som ibland finns med, oftast i bakgrunden eller bara som små korta snuttar. Hur går det till när man väljer ut dessa låtar? Handlar det om rent kommersiella syften så som att få till ett storsäljande soundtack eller finns det någon tanke bakom att låten faktiskt ska förstärka scenen den framförs i? Jag hoppas på det senare.

Efter att häromdan ha sett det sista avsnittet av Six feet under så blev jag väldigt nyfiken på den sista låten som var med i avsnitten. Låten framfördes i sin helhet och passade otroligt bra till bilderna. Låten heter Breathe Me och görs av Sia. Det var ingen låt jag hade hört tidigare och det var antagligen delvis därför jag tyckte den var så bra. Hade det istället varit en låt som jag hört tusen gånger så tvivlar jag på att känslan av att passa perfekt ihop med bilderna hade varit lika stark eftersom jag i sådana fall redan skulle ha haft egna bilder till låten.

Jag har nu hört låten minst tjugo gånger och varje gång får jag bilderna från Six feet under i huvudet. Som trevlig bonus hittade jag även andra bra låtar med Sia bland annat en bra remix av en låt som heter Numb. Den som säger att det är fördummande att se på TV har alltså fel.

Den är helt magisk

Svaret på fråga nummer 2 i det här inlägget är sådant som får hud att knottras och ögon att tåras på fredagsförmiddagar.

Six feet under-maraton

Så har man då tillbringat nästan sex timmar av kvällen med att se de sex sista avsnitten av Six Feet Under och även om de allra sista avsnitten var bra så var jag nog ändå lite besviken eftersom vissa har hausat upp dom så enormt. Men oavsett detta så är serien en av de absolut bästa som någonsin gjorts. Punkt.

Ordförande

Då har man gått och blivit ordförande i bostadsrättsföreningen. Nu är det dags att styra upp saker och ting.

36

Då har ännu ett år passerat i ens liv och man är sedan gårdagen 36 år gammal, en ålder som jag för så sent som för typ sex år sedan tyckte lät väldigt mycket men som nu känns helt okej och ibland ser jag till och med fram emot att fylla 40 vilket jag inte tror jag gör när det väl är dags. För övrigt var gårdagen en av de bästa födelsedagarna jag haft någonsin, mest tack vare min Snutt men även tack vare trevligt sällskap och en god middag och därtill praktiska och uppskattade presenter.

Eurovision Song Contest 2007

Det skulle vara lätt för mig att skriva något elakt om Eurovision Song Contest (ESC). Jag skulle kunna säga att det är hemskt med all granlandsröstning som förekommer bland de forna öststaterna (som om de nordiska länderna är bättre) och att det är trist med den före detta öststatsdominansen eller att det är skandal att Sverige slutade på 18:e plats och att The Ark är för bra för ESC. Men det tänker jag inte göra.

Istället tänker jag redovisa lördagens tipstävling. Sedan flera år tillbaka brukar det alltid hållas en tipstävling under ESC, i alla fall om man ser tävlingen i mitt hem. Den går ut på att man ska tippa vilka låtar man tror ska komma på plats ett till fem och vilka tre låtar som kommer att hamna bland de tre sista. Sedan får man poäng genom att man tar man den absoluta differensen mellan tippad placering och faktisk placering och summerar dessa differenser för de åtta tippade låtarna och får då en slutsumma som bör var så låg som möjligt, i alla fall om man vill vinna tipstävlingen.

Så vem var årets bästa tippare? Jo det var jag själv med 34 poäng, endast två poäng bättre än tvåan Daniel Sv och nio poäng före trean Daniel B. Om man bara ser till vem som var bäst på att tippa topp fem så var det samma tre personer i topp fast i omvänd ordning; Daniel B 19 p, Daniel Sv 21 p, Niclas H 23 p. Bäst på att tippa de tre sista bidragen var jag själv tillsammans med Walle på 11 poäng och tredje bäst var Daniel Sö på 14 p. Sist, som vanligt, kom Micke B. Om han år efter år går in för att komma sist låter jag vara osagt men faktum är att två av de låtar han hade tippat bland de tre sista kom före alla de låtar han hade tippat på topp fem och den bästa av de låtar han hade tippat på topp fem kom på 15:e plats.

Av totalt tio tippare hade fem tippat rätt vinnare, det vill säga Serbien, och alla utom Micke hade tippat Serbien på topp fem. Ukraina som kom tvåa hade fem av tio tippat på sin topp fem och lika många hade tippat trean Ryssland på topp fem. De enda som hade tippat rätt topp tre bland topp fem var de som totalt sett var bäst i tipstävlingen.
Alla utom Daniel Sv tippade The Ark på topp fem vilket gjorde att det blev många poäng till totalresultatet just från Sveriges dåliga placering. Alla utom Björn hade tippat Rumänien bland de tre sista men eftersom de slutade på 13:e plats blev det runt tio poäng härifrån för de flesta tippare. Allas resultat finns i diagrammet nedan (klicka för större bild). Och så finns det folk som säger att man inte kan tävla i musik.

Barbra

Tydligen är ännu en legend på väg till Sverige.
Jag vill gå, fast inte om det blir apdyrt.

30

Igår köpte jag ett par nya jeans, inte något konstigt med det. Men det som däremot var lite konstigt var att jag kom i ett par med tumstorleken 30 i midjan. Något oväntat måste jag säga.

De mest spelade låtarna i MP3-spelaren just nu

Shirley Bassey - The living tree
The Ark - Prayer for the weekend
The Ark - Little dysfunk you
The Tough Alliance - First class riot
Laakso feat. Peter Jöback - Italy vs Helsinki

Nystart

Jag gick visst en gitarrkurs i höstas och hade som nyårlöfte att jag åtminstone skulle spela en liten stund varje dag i år, ett löfte jag bröt efter knappt tre veckor och när en tid därefter en sträng gick av kom jag aldrig riktigt igång igen. Efter att gitarren hade legat helt orörd i över en månad började jag pilla på den lite lätt för en vecka sedan och fick så klart ont i fingrarna eftersom de förhårdnader som jag hade byggt upp nu var borta. Dessutom var jag lite lätt ringrostig men det mesta satt där till slut. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att ta tag i musicerandet igen och igår kväll blev det en stunds spelande tills fingrarna nästan blödde, eller i alla fall gjorde mer ont än vad som var kul.

Speldjävulen är tillbaka

Eurovision Song Contest. I kväll är det semifinal. Jag hade sagt till mig själv att jag inte skulle satsa några pengar på någon låt den här gången men det innebär ju inte att man inte kan gå in på Unibet och kolla oddsen ändå. Naturligtvis hittade jag ett odds som var för bra för att inte spela på och eftersom mitt konto var tomt var jag dessutom tvungen att föra över nya pengar och minsta belopp man kan föra över är 150 kr vilka jag bara var tvungen att satsa. På vad? Jo på att Danmark tar sig till final från kvällens semi. Oddset på detta var 2,40 vilket skulle ge mig 360 kr att spela bort på finalen på lördag. Kvällen mest gjutna finalist torde annars Serbien vara.

Fråga kent

Ibland tror jag att jag har lagt allt det där fanatiska bakom mig, att jag inte längre är som en liten fjortis när det kommer något livstecken från grabbarna i kent. Men när det väl händer blir jag som ett litet barn igen. De senaste dagarna har jag mer än lovligt ofta varit inne på fråga kent och med spänning väntat på roliga svar på fansens frågor. Nu är ju det mesta som kommer fram rätt tramsigt men det finns ju ett och annat guldkorn.

Ny grannchans

Då är nästa chans att bli granne med mig här. Den här gången är det en lite större lägenhet än sist men räknar man på samma kvadratmeterpris så går den här trettiosjukvadrataren för 2,25 miljoner.

Istället för ansökan

Så istället för att skriva ansökan gick jag till Friskis och sprang på på löpbandet. Fast det var mycket gång idag, fast gång med 12 graders lutning, om det nu är det 12 betyder på inclineknappen på löpbandsdisplayen. Huruvida detta gör mig till en bättre löpare eller inte vet jag inte men det bränner ju kalorier i alla fall. Det känns som att jag skulle behöva en löpcoach som kan tala om för mig hur jag ska springa.

På tal om att förbränna kalorier så var det också något som behövdes efter gårdagens matintag. Jag ska inte räkna upp allt jag satte i mig, det räcker bra att nämna McDonalds nya burgare Big'n'Juicy som jag provsmakade igår. Den innehåller bland annat 226 gram kött, ost och två smaskiga såser och var riktigt god. Problemet är bara att den även innehåller 1037 kcal vilket är 37% av mitt dagliga energibehov och 65% av fettbehovet så det var ju tur att jag bara åt minimorötter och drack cola light till.

Dumt med ångest

För övrigt så kom jag på att det var dumt att ha ångest för ansökan till Cancerfonden och delegerade istället uppgiften till en på området mer lämplig person. Man får inte vara dum.

Ny kryssning

Efter kryssningen jag var på med Birka Paradise för drygt tre veckor sedan är det nu dags att boka in nästa kryssning, vet inte varför, men jag måste ha fått mersmak. Nästa kryss blir den 5:e juni vilket är praktiskt eftersom det är helgdag den 6:e. För att få lite omväxling så blir det en annan båt den här gången, nämligen Cinderella. Någon som ska med?

Värdering

Som jag nämnde förra veckan så har det varit en lägenhet ute till försäljning i min förening. Utropspris var satt till 1 250 000 och jag hade tippat att den skulle gå för runt 1,6 miljoner. Mitt tips var inte så bra, slutbudet blev 1 875 000 vilket ger ett kvadratmeterpris på nästan 60 500 kr. Om man leker med tanken att jag skulle få samma kvadratmeterpris för min lägenhet skulle jag få lite drygt 2,1 miljoner, det vill säga 600 000 mer än vad jag betalade för 19 månader sedan vilket innebär att värdeökningen har varit cirka 32 000 i månaden. Då ska man ändå ha i åtanke att räntorna nästan har fördubblats under den här tiden men det verkar inte folk bry sig om. Tänk vad som händer den dag räntorna sjunker igen. Man kanske skulle sälja och flytta ut till en sunkig förort igen.

Veckans vägning

Jag lovade återkomma när jag kommit under 25 i BMI. Det har jag nu i och med att vågen i morse stannade på 85,5 kg vilket är på hektot vad jag får väga för att komma under BMI 25. Så nu får jag kalla mig för normalviktig så fan ta den som säger att jag är tjock. Fast nästa vecka så kanske mitt BMI är över 25 igen och då är det okej att kalla mig tjockis igen.

Långhelgen

Vad är det för mening med att vara ledig fyra dagar när man är trött, seg och bakis två av dom och dessutom har ångest över arbetet som väntar på jobbet? Tja allt är ju roligare än att jobba så varför inte.

Varför ångest? Jo på grund av att jag är mästare på att skjuta upp saker till absolut sista stund, framför allt om det är arbetsuppgifter som man absolut inte vill göra. Den här gången handlar det om att skriva en ansökan om forskningsanslag till Cancerfonden, vilket är helt meningslöst eftersom jag ändå inte kommer att få några pengar.

Varför trött, seg och bakis? Mest beroende på att det blev spontanutgång i lördags, vilket oftast brukar vara kul, så även denna gång. Väl ute på Lino kunde jag återigen förundras över min fallelse för att om inte ragga så åtminstone börja prata med främmande kvinnor, jag menar vad är syftet med att som homogay gå på gayklubb och prata med okända kvinnor? För att bryta detta mönster fick jag lagom till rean ett infall att jag skulle testa något nytt. Den något opassande platsen var självklart garderobskön vid tretiden. Jag fick för mig att jag skulle testa en raggningsreplik på den glada ynglingen före mig i kön men det enda jag kom att tänka på var vilken fin lugg han hade så det var just det jag sa till honom, en replik som med tanke på tid och plats skulle kunna ha uppfattats som lite väl desperat, men han bara skrattade och tackade. När han började prata och det visade sig att han pratade skånska så föll jag lite på riktigt. Jag vet inte vad det är med skånska men det får i alla fall mina cylindrar att gå igång lite extra (inte all skånska bör kanske tilläggas). Nu blev det visserligen inte mer än ett knappt tio minuter långt fyllesamtal på väg till tunnelbanan, hans inte min, för som jag brukar säga utanför Lino samtidigt som jag pekar med hela handen, är att där uppe på berget bor jag, en replik som av den glada skåningen nog mer tolkades som information om varför jag inte skulle ner i tunnelbanan än som ett erbjudande om nattlogi.

Söndagen lämnade jag inte lägenheten på hela dagen, vilket kan vara skönt ibland. Naturligtvis var det olika personer som ville ha med mig till Patricia på kvällen, inviter som jag avböjde med motiveringen att jag var trött, seg och bakis.

Valborgsmässoaftonen började med lunchbuffé på Pizza Hut. Jag kände att jag var tvungen att värma upp ordentligt inför kvällens middag hos Micke och Daniel, en middag som bestod av tre smarriga rätter med tillhörande drycker. Av någon konstig anledning brukar dessa sammankomster alltid sluta med "Jag har aldrig"-leken, vilket vid det här laget innebär att vi vet det mesta om varandra, eller om varandras sexliv kanske jag bör tillägga eftersom påståendena tenderar att avhandla just detta ämne. På väg hem från middagen blev jag sugen på något sött och gjorde ett snabbt stopp vid Medis för att plocka upp strössel på vägen hem.

När jag sedan framåt femtiden på tisdagseftermiddagen hade strösslat klart började den ovan nämnda ångesten att göra sig påmind vilket jag fick leva resten av dagen. Att sedan tro att man ska kunna somna tidigt efter att ha småvänt på dygnet under fyra dagar i kombination med just ångest är bara dumt men jag lyckades väl hyfsat trots att jag vaknade redan 5:15 i morse man jag låg och drog mig till kl sex då jag åt frukost innan jag cyklade till friskis bara föra att återigen konstatera att det inte är optimalt att springa på löpbandet med mat i magen.

Nu längtar jag bara till den 10 maj kl 17 då ansökan till Cancerfonden ska vara inne. Och mer strössel förstås...

TGIF

Fredag eftermiddag. Bästa tiden på jobbet under hela veckan. Framför allt när man som idag vet att man får vara ledig i fyra dagar.

Idag bestämde jag mig för att jag är frisk, vilket innebar att jag tillät mig själv att träna igen för första gången på elva dagar, något jag konstigt nog har saknat. Jag sprang en halvmil på 30 minuter utan att sänka farten en enda gång. Jag är grym... Funderar på om jag ska ta med mig joggingskorna hem över helgen och göra utomhuspremiär men jag skippar nog det tror jag.

I kväll teater, i morgon Lost-brunch, söndag ev parre, måndag middag i Blåsut, i övrigt inte så mycket planer för helgen. Skönt.

Blå gubbe går mot röd gubbe

Idag har jag sett Alf Svensson gå mot röd gubbe med en påse från 7-eleven i ena handen. Det kändes stort.

Bilister=idioter

Ny dag, ny cykeltur till jobbet, nu med hjälm. Men det hindrar inte bilister från att bete sig som idioter. Efter att nästan ha blivit påkörd vid Norra Bantorget vevar den jävla kärringen som satt bakom ratten ner rutan och säger med desperation i rösten att jag inte är riktigt klok och att jag riskerar mitt liv, sedan hade kärringjäveln mage att veva upp rutan och åka därifrån innan jag hann ge henne svar på tal och säga att det är hon som kör som en kratta. Så det enda jag kunde göra var ju att, just det, ge henne fingret. Två finger på en vecka och det är bara torsdag morgon. Var är biltullarna när man behöver dom? Sätt tullavgifterna så högt att det inte skulle finnas en bil i innerstan. Schnell Bitte!

Cykelhjälm

När jag för ett år sedan efter flera års uppehåll återigen började cyklar dagligdags var det en självklarhet att jag skulle ha en cykelhjälm, något jag tror inte hade varit lika självklart om jag aldrig hade haft något uppehåll i cyklingen. Nu är det så naturligt att ha hjälmen på när jag cyklar att det inte ens är något jag behöver tänka på men av någon konstig anledning glömde jag cykelhjälmen hemma i morse och när jag väl insåg det hade jag kommit tillräckligt långt hemifrån för att det skulle kännas rimligt att vända. Istället fortsatte jag min färd fast nu med mer oro i kroppen, jag tänkte att om jag någonsin kommer vara med om en olycka som cyklist så kommer det vara idag. Igår var jag dessutom nära att bli påkörd av två bilister (en fick fingret och den andra fick min knutna näve i plåten) så hjälmen kan för eller senare komma att behövas. Men jag överlevde färden till jobbet i alla fall, nu återstår bara att se hur det går på hemvägen...

Grannar?

Har du alltid drömt om att bo nära mig? Nu har du chansen. På söndag är det visning av en lägenhet i min bostadsrättsförening. Lägenheten ser ut som min fast utan sovalkov (dvs 4 kvm mindre) och ligger tre våningar rakt ovanför min. Utropspriset på de 31 kvadraten är 1,25 miljoner men ett slutbud på 1,6 känns mer rimligt. Vill man ha en lite större lägenhet så kommer det snart ut en lägenhet på 37 kvm till försäljning och enligt rykten har den möblerbar hall.

The Ark på Debaser Medis

Jag tänkte jag skulle skriva något om gårdagens konsert med The Ark men så såg jag recensionen i City och insåg att det var onödigt att skriva samma sak om igen så jag hänvisar dit istället. Låt mig bara kort säga att det var sjukt bra och att jag igår var med om något jag aldrig varit med om tidigare; jag fick rysningar i kinderna. Jag kan även tillägga att alla spår 4-låtarna inte helt oväntat framfördes.

Hur gammal är jag och hur mår jag?

Dag: Lördag
Tid: 21:41
Plats: Hemma
Sällskap: Mig själv
Sysselsättning: Lyssnar på Broder Daniel

Gissa min ålder och sinnesstämning.

Nej det är inte lika illa som det låter. Jag sitter och leker med min nya dator som jag har hämtat på Webhallen idag. Jag börjar bli en flitig kund där, inte så att jag handlar där ofta utan mer att när jag väl ska köpa något elektroniskt så brukar Webhallen vara billigast när man jämför priser på Pricerunner. I alla fall så sitter jag nu och för över musik till min nya fina dator och råkade då hitta på en mapp med Broder Daniel som jag inte kunde motstå att lyssna på. När jag ändå var på Webhallen passade jag även på att köpa en ny MP3-spelare eftersom min gamla dog efter för mycket svett på löpbandet. Då jag inte har kunnat bestämma mig för vilken MP3-spelare jag ska köpa köpte jag en tokbillig för 149 kr som jag kan ha så länge. Helt okej ljud hade den dessutom. Härmed avslutar jag första blogginlägget från nya datorn och återgår till att se om jag hittar någon mer gammal spännande musik.

Vattenplaning

Ingenting får igång adrenalinet som en riktig ordentlig vattenplaning där man känner att man är på väg att tappa kontrollen över bilen. Det hände mig tidigare i kväll. Då skulle man kunna tro att jag efter denna incident skulle sänka farten, men icke. Skönt att vara hemma hel igen i alla fall.

Cool pryl

En sån här Laptop Cooler måste jag ha nu när jag blir med bärbar dator.

Ny dator

Efter att i cirka tre månaders tid ha velat fram och tillbaka om vilken bärbar dator jag ska köpa gjorde jag idag slag i saken och beställde ett monster som förhoppningsvis kommer att vara bra ett tag. Det blev en HP Pavilion DV9380. Beställning gick så fort att det nästan kändes som ett impulsköp trots månader av research. Men det känns bra nu i alla fall, hoppas det gör det när jag väl börjar använda den också. Fast jag är ju aningens skeptiskt till Vista som alla datorer verkar komma med nu.

Då är det bara en sak som återstår innan hemmet är helt uppdaterat; att göra sig av med skrivbordet. Jag la ut en annons på Blocket för en vecka sedan och fick skrivbordsstolen såld rätt fort och fler har hört av sig och har velat köpa den. Däremot är det inte en kotte som har hört av sig angående skrivbordet. Så om någon känner någon som behöver ett bra skrivbord billigt så går det bra att höra av sig.

Scissor Sisters

Scissor Sisters eller inte Scissor Sisters? Det var något jag funderade länge på men för en dryg månad sedan bestämde jag mig till slut för att gå på kvällens konsert och tur var väl det. Om jag var lite halvt skeptisk innan så var all tveksam som bortblåst under konserten. Det är show från början till slut och då är det ingen extravagant scenshow jag pratar om utan den manlige (nåja) sångaren Jake Shears som har sådan energi att man undrar vad han går på. Hans agerande på scen får artister som George Michael och Peter Jöback att verka riktigt manliga. Eller som kompisen Fredrik uttryckte det efteråt: "Konserten var ett lyckopiller och bögigare än en After Dark-show". När bandet som ett av sina extranummer kör förra årets bästa låt i genren up tempo/feel good med den något missvisande titeln I don't feel like dancing är det rejält gung i globens annex. Hade det var lördag kväll med lite alkohol i kroppen hade jag varit farlig. Som kuriosa kan jag nämna att det nog var första gången som jag var på en konsert där tre olika personer spelade bas under giget. Kvällens mest orättvisa händelse var när kompisen Niklas dök upp i arenan strax före konsertens början efter att ha köpt en biljett för 80 spänn, det vill säga nästan 300 kr mindre än det ursprungliga priset.

Kvällen inleddes dock med en positiv överraskning i form av förbandet Juvelen, om man nu kan kalla en kille med gitarr och övrig musik förinspelad för ett band. Jag hade hört talas om honom tidigare men aldrig hört hans musik. Riktigt bra måste jag säga. Det är svårt att inte tänka på Prince när man hörde honom men så här bra har Prince inte varit på åtminstone 15 år. Ser fram emot att höra mer från Jonas Pettersson som är hans riktiga namn.

Då är det bara att börja blicka fram mot helgen och söndagens konsert med The Ark, en spelning som jag redan nu på förhand vet kommer bli kanon.

OM löpning

I brist på något mer vettigt att skriva kan jag meddela att jag idag för första gången sprang en halvmil på en genomsnittshastighet över 10 km/h.

I mina tankar har jag fått hybris när det gäller löpningen. Jag tänker att OM jag ska springa midnattsloppet så vill jag ju göra det på en bra tid. Vad som sen är en bra tid varierar. Först tänkte jag att OM jag ska springa så vore det kul att ta sig i mål. Sen tänkte jag att OM jag ska springa så hade en tid under en timme varit kul. Idag tänker jag att OM jag ska springa så vore 45 minuter en rätt kul tid. Det är bara det att det motsvarar en snitthastighet på 13,33 km/h och jag som hittils bara har varit uppe i 12 km/h vilket var nog så jobbigt i tre minuter. Nåja, det är ganska exakt fyra månader och två dagar kvar till start, OM jag ska springa vill säga.

Kryssning

Så där ja, då har man fått första drinken på kryssningen. Det är även premiär för bloggning från mobilen. Skål!

Håll

Fredag. Träningsdag. Normalt sett brukar jag träna direkt på morgonen vilket inte har varit något problem när det har gällt spinning och styrketräning men det har inte känts hundraprocentigt att springa på löpbandet. Därför testade jag ett nytt grepp idag, att springa före lunch. Jag ställde in farthållning lite högre än vanligt, 10,5 km/h och började springa och det kändes mycket bra. När jag hade sprungit 3 km på drygt 17 minuter utan att sänka farten en enda gång hände något som jag inte har upplevt på evigheter; jag fick håll. Jag slog av på farten och gick en stund men efter det var det som jag hade tappat all kraft. Till slut blev det i alla fall 5 km på 30:25 vilket gav knappt 500 förbrända kalorier, det motsvarar väl åtminstone ett par drinkar på kvällens kryssning...

Spår 4

Igår släpptes det nya albumet från The Ark, Prayer for the weekend. Innan jag började lyssna på skivan hade jag bestämt mig för att spår nummer fyra skulle vara bra. Varför? Jo på alla deras tidigare album har det visat sig att fjärde låten har varit den bästa (I takes a fool to remain sane, Calleth you commeth I, One of us is gonna die young) och det är ju dumt att ändra ett vinnande koncept. Och visst är Little Dysfunk You en bra låt men om det är plattans bästa får man avvakta och se med tiden, det finns många låtar som slåss om den titeln. Men recensenten i Aftonbladet verkar redan ha bestämt sig för att spår nummer fyra är bäst.

Vanliga namn i adressboken

Jag roade mig med att se vilka namn som var vanligast i min adressbok, fullt medveten om att det inte är något som folk vanligen roar sig med och att det dessutom är en aktivitet man skulle kunna idiotförklaras för, alternativt anklagas för att ha för lite att göra. Jag gick började med att exportera mina kontakter i Outlook till Excel och trixade därefter lite så att samma namn med olika stavning ändå skulle räknas som till ett och samma namn, därefter gjorde jag en pivottabell som resulterade i följande topp:

Antal personer med namnet, Namn (vanligaste stavning)
11 Daniel, Fredrik
10 Mattias
6 Anna, Mikael
5 Jonas, Lars, Martin, Tomas
4 Magnus, Tobias
3 Anders, Björn, Johanna, Kristian, Kristoffer, Nicklas, Per, Peter, Robert, Åsa

Delad förstaplats mellan Daniel och Fredrik alltså, intressant. Nu bör jag kanske tillägga att min adressbok innehåller rätt mycket löst folk, många som jag inte har någon kontakt med längre och sådana som jag kanske bara träffat en gång, men jag tror att även om jag rensar så skulle toppnamnen kvarstå. Vad säger man annars? Att det är många namn som var vanliga på 70-talet. Bara ett tjejnamn bland de tio mest frekventa, beror det på att tjejerna har mer olika namn än killarna eller är det så att jag känner mer killar? Jag tror på det senare. Nu vill jag veta hur toppnamnen i alla andras adressböcker ser ut.

Fika

Två vänner till mig, Malin och Åsa, brukar sedan flera år tillbaka en gång i månaden ses på något café som de inte varit på tidigare. Väl där brukar de sedan äta/fika och sedan publicera sina intryck på deras alldeles egna Fikahemsida. Har man tur blir man ibland inbjuden som gästfikare och igår var det åter dags att få deltaga som gästfikare. Det var inte bara jag som var inbjuden, totalt var vi sju stycken fikare, alla med ett förflutet vid statistikerlinjen i Linköping (StL90-StL92). Tanken var att vi skulle besöka Café Ogo på Odengatan men det visade sig att det numera låg en kinesrestaurang där istället. Eftersom vi var så många fick vi inte plats på flertalet av de andra fik vi sedan försökte med. Det slutade med att vi hamnade på Coffeehouse by George vid Odenplan och jag räknar med att det inom en snar framtid dyker upp en recension på fikahemsidan. Men min egna personliga reflektion som jag fortfarande inte riktigt kan släppa är hur man kan sälja helt vanlig läsk för 85 kronor litern utan att skämmas.

Mika på Berns

Gårdagens konsert med Mika var precis så fantastisk som man kunde förvänta sig. Enda invändningen var att konserten var för kort men det är inte så konstigt med tanke på att han bara har gett ut en platta, men det var ändå två låtar från plattan som inte spelades, självklart mina favoriter bara för det. Konserten var i princip en enda lång rysning, framför allt när han använde sin helt otroligt grymma falsettröst än mer flitigt än vad han gör på albumversionerna av låtarna. Sen är han ju inte direkt ful att titta på heller...

Lång fredag

Idag har det varit en lång fredag. Jag har varit något av det tråkigaste som finns; flytthjälp. Men vad gör man inte när en vän i nöd behöver hjälp. Från det av vi hämtade ut en minilastbil på Statoil till att vi lämnade den igen hade det hunnit gå tolv timmar och vi hade åkt 40 mil. Vad som i alla fall var bra med dagen var att jag på ett smidigt sätt fick hem bordet och stolarna som jag sedan en tid hade tänkt inhandla på IKEA. Problemet är bara att jag inte har klarat av punkt ett och två på listan än. Nån som behöver ett skrivbord?

Allévometoden

Som jag tidigare berättat berodde min viktnedgång delvis på något som kallas för Allévometoden. Nu har den även lanserats i Sverige och man kan läsa mer på www.allevo.nu. Vad som är lite kul är att nu även före-bilden på mig finns med, dock i alldeles för litet format för mitt ego.

En del frågar hur det går med vikten nu och svaret är att jag ligger rätt konstant. Sedan början av december har skillnaden mellan högsta och lägsta vikt varit 1,9 kg (1,5 om man tar bort en outlier) och dagens vägning resulterade i den näst lägsta vägningen hittills. Det är nog mer en slump än en effekt av att jag har börjat cykla igen.

Motvind

När jag i morse strax före kl 7 skulle hoja till jobbet och dagens träningspass visade termometern endast en grad celsius vilket inte riktigt kändes som en ideal temperatur för cykling. Eftersom jag även hade gårdagens motvind i färskt minne tänkte jag att det var dags att premiäranvända mitt fynd från mellandagsrean, det vill säga Gore Tex-jackan. Så jag klär på mig ordentligt av avslutar med jackan och ger mig iväg. Som utlovat står den emot vinden och det enda som är vindpinat när jag kommer fram är mitt ansikte.

Eftersom det idag är onsdag så borde det innebära morgonspinning men som jag nämnt tidigare kommer jag numera att springa istället för att spinna. Men det var nästan så att jag ångrade mig, det blev en tung morgon på löpbandet, det kändes som att jag hade motvind även där. Jag lånade ett pulsband bara för att kolla vad jag har för puls när jag springer. Problemet var att jag spände åt det för hårt runt bröstet så det blev ett tryck över området för magmunnen vilket i kombination med att jag hade ätit frukost för kort tid inpå gjorde att det kändes något obehagligt att springa. Men jag hade ändå bestämt mig för att jag skulle springa 6000 meter vilket jag även gjorde fast med fler inslag av promenader än senast. Dessutom råkade jag även ut för MP3-spelarhaveri vilket inte var så kul, det är bara att konstatera att elektronik och svett inte går så bra ihop. Dagens resultat blev alltså 6000 meter på 38:45, vilket gav 546 brända kalorier. Min puls då jag sprang i 10 km/h låg i snitt på 165. Jag testade även att springa i 12 km/h under ett par minuter, då var pulsen uppe i 180. Nu är jag än mer sugen på att ta reda på min maxpuls. 6000 meter föresten, det är längre än vad jag har hemifrån och till jobbet (5,8 km). Man kanske skulle testa att springa till jobbet nån dag. Fast då måste jag ju springa utomhus och det är jobbigt. Tror jag...

Listerine

I julas var jag på apoteket med min syster då hon bland annat köpte Listerine. Hon sa att hon var beroende och inte kunde klara sig utan det. För några månader sedan när jag var på apoteket kom jag att tänka på vad hon hade sagt och bestämde mig för att köpa en flaska och testa om det var så bra som hon hade sagt. Så här en tid efteråt kan jag bara konstatera att ett visst beroende har uppstått även hos mig. Man känner sig otroligt fräsch i munnen efter att man har gurglat en stund. Nu undrar jag bara vem man kontaktar för att få betalt för den reklamtexten.

Årets första kulglass

Ska man ha kulglasspremiär, som jag hade igår, är det lika bra att ha det ordentligt. Det blev en Tivoli Special på Stockholms glass- och pastahus på Götgatan. Den bestod av fyra kulor glass (pistage, zabaione, schweizernöt och valnöt) grädde, nötkross, noisette och ett kex, serverat i en tivolivåffla. Jag vill inte ens tänka på hur många kalorier den innehöll men smarrig var den. (Hela det här inlägget är menat som en motvikt mot allt snack löpning och annan motion).

De nya skorna

Med risk för att tjata om löpning måste jag bara meddela att mina nya joggingskor fungerade alldeles utmärkt under den dryga halvtimme som jag spenderade på löpbandet i morse då jag tillryggalade 5000 meter och förbrände 476 kcal. Om jag redan nu orkar springa 5 km så borde det inte vara några problem att springa 10 km om fyra och en halv månad, eller?

P.O.N.R.

Nu finns det ingen återvändo längre. Igår köpte jag det dyraste paret skor jag någonsin köpt och då är det inte ens ett par skor jag tyckte var snygga och som jag inte vet om jag kommer att använda så mycket. I vilket fall som helst så är jag nu ägare till ett par Mizuno Wave Nexus efter att ha fått bra hjälp på Löplabbet med att hitta ett par skor som passade mina ankfötter. Nu återstår bara att se när premiärrundan sker utomhus, jag tänker springa in dom på löpbandet lite först.

Skatteåterbäring

Igår damp deklarationen ner i brevinkastet och som jag redan hade räknat ut kommer jag att få tillbaka drygt 13000. Tråkigare kan man ju ha det. Så nu är det bara att inhandla den däriga bärbara datorn som jag har tittat på i tre månader.

Mardrömmar, cykling och löpning

Tidigare brukade jag med jämna mellanrum ha en återkommande mardröm. I drömmen försöker jag springa men jag kommer ingenstans, det är som att jag springer i cement och att benen lyder inte lyder min vilja. Det var ungefär så det kändes när jag i morse ställde mig på löpbandet efter att först ha cyklat relativ fort till jobbet. Då insåg jag att det var väldigt längesedan jag hade den där mardrömmen senast, jag har nog inte haft den sedan min viktnedgång började. Märkligt. Tidigare hade jag som längst sprungit på löpbandet i 22:48 men idag så tvingade jag mig själv att springa i 30 minuter men eftersom jag inte var helt pigg i benen la jag in tre stycken enminuterspauser då jag gick på bandet istället. På 30 minuter hann jag 4600 meter vilket ger en genomsnittshastighet på 9,2 km/h, men då jag sprang höll jag 10 km/h (nu kan den matematiskt intresserade räkna ut i vilken hastighet jag gick under mina pauser). Nu har jag börjat springa så lång tid varje gång så det börjar kännas i fötterna, det är alltså hög tid att köpa ett par bra löparskor med andra ord. För övrigt är det en befrielse att ha börjat cykla igen och jag förstår inte hur jag kunde sluta i höstas. Tänk vad en dålig höstdag kan ställa till det.

Cykelsäsongen startar

Så var det då äntligen dags att börja cykla igen. Idag går SL-kortet ut och håller bara vädret i sig ska det bli en fröjd att cykla. I söndags var jag ute och smörjde kedjan och andra ställen som behövde smörj och såg till att det var luft i däcken. Sen i måndags var jag ute och provcyklade en sväng för att se att jag inte hade glömt bort hur man gjorde. Igår köpte jag dessutom nya cykellysen och även nya bromsklossar som jag avser att byta i helgen, får se hur det går med det. I och med att jag börjar cykla igen och det faktum att jag vill börja springa mer gör att jag idag antagligen har varit på mitt sista spinningpass för säsongen, får se hur det blir med det.

Gäckanden

I kväll har jag varit och sett Gäckanden på Dramatens lilla scen. Jag hade höga förväntningar eftersom Marie Göranzon som är en av mina favoritskådisar har fått rollen i pjäsen specialskriven åt sig av Marie-Louise Ekman och sådant bådar ju alltid gott. Och mycket riktigt är hon alldeles lysande i vad som ofta blir långa monologer, även då hennes side kick Gunilla Nyroos är på scenen. Gå och se! Vill man ha längre recensioner hänvisar jag till DN och SvD.

Telefonaversion

Jag gillar inte att prata i telefon med folk jag inte känner, speciellt inte om jag inte vet exakt vad jag ska säga eller om jag riskerar att få en massa frågor tillbaka. Det är lätt att tro att denna fobi ska bli lättare med åren, men icke. Förra veckan hade jag två samtal av olika karaktär som jag var tvungen att göra men när fredagen kom var båda samtalen lika oringna och jag sköt med lätthet upp båda dessa samtal till den här veckan. Så när jag under gårdagen började tänka på samtalen som jag visste att jag borde ringa idag så drabbades jag av lite lätt ångest. Under förmiddagen idag tog jag till slut tag i saken och ringde båda samtalen och döm om min förvåning när jag efteråt upptäckte att jag fortfarande var vid liv. Hurra!

Arcade Fire

Varför är det ingen som tidigare har berättat att Arcade Fire är ett smått fantastiskt band? Då hade man kunnatköpa biljtter till kvällens konsert på Cirkus långt innan biljetterna tog slut.

Ingen Brett

Just nu lirar Brett Anderson på Debaser Medis och jag är alltså inte där. Jag försöker intala mig själv att gamla hjältar på dekis inte ska uppmuntras och att det därför var rätt beslut att inte gå. Det ska bli intressant att se recensionerna i morgon.

Röda ögon

Jag har sedan i torsdags dragits med någon typ av ögoninfektion/inflammation som inte verkar vilja ge med sig. Det började i ena ögat men spred sig under gårdagen även till det andra ögat och jag ser nu ut som att jag har har supit utan att ha sovit på en vecka alternativt lipat oavbrutet under lika lång tid. Igår fick jag en superduperkräm med antibiotika som skulle ge resultat inom 24 timmar men det har jag inte märkt så mycket av än. Har det inte blivit bättre i morgon får det bli en tur till S:t Eriks Ögonsjukhus.

Anger management?

Den gångna lördagen gick i irritationens tecken. Det började i och för sig redan i fredags kväll då en taxibil efter vad som måste ha varit en solklar rödljuskörning passerade ett övergångställe trots att det var grön gubbe och flera personer redan hade börjat gå ut i gatan. Denna idioti fick mig att sparka på dörren till den i alldeles för hög fart passerande taxin. Om det blev något märke i bilen vet jag inte men jag hoppas verkligen det, jag fick ont i tårna i alla fall. Jag kunde inte släppa tanken på det inträffade utan var på lördagsförmiddagen fortfarande irriterad över taxichaufförens idiotiska beteende. Då kommer nästa irritationsmoment.

Som så ofta förr har jag tvättid kl 10 på lördagar och känner man mig så vet man att det här med att hålla tider är något som jag ser som självklarhet men ibland tror att det bara är jag i hela världen som vet hur man passar tider. Den som hade tvättstugan före mig verkade i alla fall inte tycka att bokade tvättider är något att hålla på. När jag kom till tvättstugan 10:00 och fick se att maskinerna var i full gång blev jag vansinnig. Istället för att låta nåd gå före rätt och vänta ca 10-15 minuter på att maskinerna skulle bli klara så avbröt jag istället tvättprogrammen och slet ut den blöta icke-centrifugerade tvätten och stoppade sedan in min tvätt. Jag gick sedan tillbaka till lägenheten och försökte bli lugn igen utan att lyckas särskilt bra. En timme senare när jag kom tillbaka till tvättstugan upprepades samma procedur igen. Denna gången hade den eller de som tvättat före mig inte tömt torktumlaren och torkskåpen i tid. Dessutom har han eller hon slängt in den dyblöta tvätten i torktumlaren vilket på något skumt sätt gjorde att jag fick en stöt när jag skulle ta ut den därifrån, något som inte direkt gjorde mig mindre uppretad.

Som om inte allt detta hade varit nog så drabbades jag senare på eftermiddagen av en yrkesmässig kris som slutade med att jag blev förbannad på mig själv för att jag tjänar så lite pengar jämfört med många andra jag känner.

Jag hatar mig själv när jag blir så här upphetsad eftersom det tar så mycket energi och kraft. Dessutom är det inte hälsosamt att bli så här upprörd. Det är kanske läge att gå nån kurs i anger management innan det slår över helt. Eller så kanske jag bara måste få släppa ut min ilska emellanåt och få gå lös på något, till exempel en taxibil.

Dolly

Är just hemkommen från Globen och kvällens konsert med Dolly Parton. Vad ska man säga? Det var ingen höjdare direkt. Nu kanske jag bör nämna att jag inte är något stort fan av Dolly direkt, jag kunde på sin höjd nämna fem låtar på förhand, men jag hade nog väntat mig mer av denna levande legend. Det kändes mest som att hon gjorde en parodi på sig själv och stundtals var det så dåligt att det blev bra. Det inrepeterade mellansnacket blir ofta för mycket och efter ett tag sitter man mest och önskar att hon ska skippa snacket och sjunga istället. Men sången var inte mycket bättre den. 9 to 5 grep inte alls tag i mig som jag hade trott att den skulle och I will always love you blev inte heller till någon större upplevelse. Nåja, det var i alla fall lite kul att ha fått se denna legend på scen men det hela känns rätt kitschigt, framför allt när Elvis dyker upp på scen...

Mera melodifestivalsiffror

Nu efter finalen så har röstsiffrorna från de olika deltävlingarna offentliggjorts. Det är inga större konstigheter mellan röstningsomgång ett och två i deltävlingarna förutom i den deltävling där jag losade min pengar. Så klart. Efter första röstningsomgången såg ordningen och antalet röster ut enligt följande:

Nanne - Jag måste kyssa dig - 61051
Måns Zelmerlöw - Cara mia - 52975
Sebastian - When the night comes falling - 50136
Magnus Carlsson - Live forever - 44193
Sonja Aldén - För att du finns - 38530
Sheida - I mina drömmar - 15839
The Attic feat. Therese - The arrival - 10960
MissMatch - Drop dead - 7062

Hade det här resultatet stått sig hade jag blivit rik tack vare att Nanne i så fall hade gått till final. Dessutom hade Magnus Carlsson gått till andra chansen på Sonjas bekostnad. Men istället såg resultatet efter andra omröstningen ut enligt följande:

Måns Zelmerlöw - Cara mia - 89623
Sebastian - When the night comes falling - 70760
Nanne - Jag måste kyssa dig - 65791
Sonja Aldén - För att du finns - 58529
Magnus Carlsson - Live forever - 56692

Vad hände? Somnade Nannes fans? Vaknade Idolkillarnas fans? Valde de som hade röstat på de tre låtarna som blev utslagna i första omgången att lägga sina röster på idolkillarna i andra omgången? Är det ens samma personer som röstar i första som i andra omgången? Vem vet. Den enda övriga förändringen som hade blivit om röstningsomgång ett hade stått sig hade varit att i deltävling fyra hade After Dark gått till Andra Chansen istället för Sanna Nielsen. Men allt det här spelar ju mindre roll eftersom det i slutändan var rätt låt som vann. Lördagen den 12 maj kommer The Ark med startnummer 12 av 24 visa resten av Europa var skåpet ska stå.

Mer spring

Hur går det med löpningen då? Jo tack, över förväntan får man nog säga. Fast andra gången var inte kul, då tänkte jag att det här med löpning det är nog inget för mig. Då sprang jag precis som första gången i fem minuter i en hastighet av 10 km/h, fast jag var helt slut efteråt. Men jag kunde ju inte ge upp så lätt så den tredje gången som var i onsdags så sänkte jag hastigheten till 9,2 km/h och höll ut i tio minuter och hann 1,5 km. I fredags blev siffrorna 9,3 km/h - 12,5 min - 1,9 km för att sedan idag hamna på 9,4 km/h - 16 min - 2,5 km. Jag hade kunnat springa längre än så men jag ville ha lite krafter kvar till styrketräningen också. Jag vet inte riktigt vad jag ska ha för strategi framöver men jag antar att jag bör försöka springa längre och längre utan att öka hastigheten. Det jag är mest nöjd med är att jag inte får ont nånstans, inte ens under fötterna längre trots att jag inte har några bra löparskor.

Daniel håller på att hetsa mig till att springa Midnattsloppet i augusti, det vill säga en mil på söder på hård asfalt. Jag har inte bestämt mig ännu hur det blir med den saken men det känns onekligen lite lockande, jag har ju fem månader på mig att komma i form. Fast en mil på asfalt där det emellanåt går uppför känns lite skrämmande. Men skulle jag springa och bryta så har jag i alla fall nära hem.

Rätt låt vann

Ovanstående fras har aldrig någonsin stämt in bättre än efter årets final av melodifestivalen. Allt annat en en vinst för The Ark och The Worrying Kind hade varit otänkbart. Jag har sagt det förr men det tål att sägas hur många gånger som helst; Ola Salo är fantastisk på scen, man kan inte få nog av hans manér. Nu kan man även hoppas att Arkens vinst betyder att vi får se ännu fler riktiga artister i tävlingen dom kommande åren. Vad sägs om kent som segrare nästa år.

Mika

Efter att i snart en veckas tid i princip bara ha lyssnat på Life in Cartoon Motion med Mika har jag bara ett ord att sammanfatta albumet med: Fantastiskt! Årets skiva nummer två alltså. Om någon vill joina mig på spelningen på Berns den 7 april så är det bara att hojta till.

Spinnpuls

Idag på lunchen var jag och testade spinnpuls på friskis för första gången. På friskis sida kan man läsa följande om spinnpuls:

SPINNPULS Pulsbaserad träning. Under passet ser du din puls via en egen mätare på en stor tavla bredvid ledaren. Det ger dig möjlighet att styra pulsen till att ligga på rätt nivå under passets olika delar. Pulsfeedback ger en psykologisk effekt och upplevs av många som roligt och stimulerande. Finns endast på F&S Karolinska Institutet.

Man fick börja med att knappa in sin maxpuls i en dator. Problemet var att jag inte har en aning om vad jag har för maxpuls utan istället fick använda mig av universalformeln 220-åldern för att komma fram till min ungefärliga maxpuls. Det funkade hyfsat bra men jag har nog lite högre maxpuls än 185 eftersom jag ibland kom upp på över 90% av min föreslagna maxpuls och då kände jag att jag hade mer att ge. Så nästa gång ska jag knappa in att jag är 30 år istället och räcker inte det så kanske jag för försöka vara 25 istället. Det var kul att kunna se sin puls hela tiden under spinningpasset och det var även kul att få ett kvitto på att jag har legat på rätt nivå av motstånd under mina vanliga spinningpass. Man kanske borde köpa en pulsklocka också.

Vikten av startnummer

Som den statistiknörd man är så kunde jag inte låta bli att ta reda på om det verkligen är så att det är bäst att starta först eller sist i melodifestivalen som det brukar hävdas. Jag kollade hur det gick för låtarna i årets deltävlingar och visst är låtarna med startnummer 1 och 8 överrepresenterade bland de låtar som gick vidare direkt till final eller till andra chansen. Fast allra bäst gick det för de fyra låtar som hade startnummer 6 i sina deltävlingar där tre gick direkt till final och en till andra chansen. Allra sämst gick det för de åtta låtar som startade som nummer 4 och 5; ingen gick vidare.

På löpbandet

Igår så hände det, jag vågade mig upp på löpbandet på gymmet. Det var inte riktigt den nära döden-upplevelse som jag hade bävat för. Visserligen så blev det inte så långvarigt. Jag sprang i fem minuter i en hastighet motsvarande tio kilometer i timmen. Till min stora glädje fick jag inte ont i benen men däremot fick jag lite ont i fötterna men det berodde nog mest på att det inte direkt var löparskor jag hade på fötterna. Nu är frågan vad jag ska göra nästa gång; höja hastigheten eller öka löptiden. Frågan är vilken strategi man ska ha för att orka springa en mil om drygt fem månader...

Dagens glada nyhet

Efter förra årets största konsertupplevelse, George Michael i Globen, hoppades jag att det inte skulle dröja 15 år till hans nästa spelning i Sverige. Det gör det inte heller. Idag läste jag den glada nyheten att han gör en spelning på Stockholm Stadion i sommar. Ännu en anledning att se fram emot sommaren alltså.

Andra chansen

På lördag är det dags för andra chansen i melodifestivalcirkusen, en tävling jag kommer att beskåda på plats i Nyköping, tyvärr utan några av de artister jag hade hoppats skulle finnas med. Nytt för i år är alltså att andra chansen är en egen deltävling, tidigare år har andra chansen avgjorts söndagen efter den sista ordinarie deltävlingen där artisternas framträdanden har visats i bandade versioner från respektive deltävling. Något annat som också är nytt för i år är att artisterna tävlar mot varandra i par och där de två artister som är sist kvar får vara med i finalen i globen veckan därpå. Eftersom man redan har hört alla låtar kan man börja spekulera i hur det kommer att gå. I första omgången ser paren ut som följer:

Elin Lanto - Jessica Andersson
Jimmy Jansson - Sanna Nielsen
Uno & Irma - Sonja Aldén
Nanne Grönwall - Magnus Uggla

I första matchen tror jag Jessica vinner rätt enkelt och att hon sedan får möta Sanna som jag tror slår ut Jimmy om inte alla småtjejer röstar som galningar. Sen är det svårare att sia om vem som vinner av Jessica och Sanna. Jag tror nog på Jessica men hoppas på Sanna.
På den undre halvan tror jag med tanke på att det har gått bra för ballader att Sonja slår ut Uno & Irma. Sista matchen blir nog den tuffaste men jag tror och hoppas att Nanne slår ut Uggla vars låt var dålig även med ugglamått mätt. Hur det sedan går mellan Sonja och Nanne tror jag är rätt ovisst, men jag hoppas på Nanne, fast jag blir inte alls förvånad om Sonja vinner och går vidare till globen.

Självklart kan man ju satsa pengar på det här i vanlig ordning. Om man på unibet spelar en fyrling på att Jessica, Sanna, Sonja och Nanne vinner i första omgången så får man för tillfället 4,71 i odds. Om jag satsar 200 på det så får jag även igen de pengar jag förlorade när Nanne inte gick direkt till final från sin deltävling. Förutsatt att det går som jag tror. Men jag ska inte låta mig luras av speldjävulen. Tror jag...

Varje litet steg

Jag har glömt att meddela att det har kommit ännu en sån där låt som man inte kan sluta lyssna på. Denna gång är det Lasse Lindh med Varje litet steg som får mitt odelade intresse. Ingen unik låt i sig men om alla artister gjorde åtminstone en sån här låt var skulle jag ha mycket trevligt att lyssna på.

Kosttillskottens vara eller icke vara

Idag har min chef återigen fått uttala sig i media. Så fort det kommer någon ny studie som handlar om kost och hälsa så brukar journalister från alla håll kontakta henne för att få hennes syn på det hela. Bland annat så kan man i dagens DN läsa om en studie som visar att användning av kosttillskott kan leda till en ökad risk för dödlighet, alltså tvärtemot vad själva tanken med kosttillskott sägs vara. Detta är ingen nyhet i sig utan är något som har framkommit även i tidigare studier, dock finns inte helt entydiga resultat. Vad man även bör nämna är att i många av de här studierna så ses de förhöjda riskerna för dödlighet först vid ett intag långt över de rekommendationer som finns. Vidare så finns det andra studier som har visat att kroppen inte kan tillgodogöra sig alla vitaminer och annat från kosttillskott utan de försvinner direkt ut med urinen. Om jag istället får rekommendera något så är det att äta en balanserad kost, då klarar man sig bra utan några tillskott och sparar dessutom pengar och lever kanske längre som en trevlig bonus.

Jag har en dröm

Jag har en dröm om att kunna springa eller åtminstone kunna jogga lite hjälpligt. Om jag hade förmågan att springa så skulle jag kunna ge mig ut och motionera när som helst utan att behöva ha tillgång till ett gym eller en spinningcykel. Problemet är att jag vid de få enstaka tillfällen då jag tvingats springa i modern tid alltid har fått ont i benen. När jag är på gymet och sitter och vilar mellan något set så händer det att jag sitter och tittar med en viss beundran på de som springer på löpbanden. Det ser så enkelt ut, eller inte för alla kanske, en del ser ut som att de ska avlida i vilken sekund som helst, men de allra flesta springer med lätta snygga löpsteg. Vid två tillfällen har jag vågat mig upp på löpbandet men jag har inte vågat knappa in högre hastighet än att jag har kunnat gå i raskt tempo, jag har inte vågat ta steget fullt ut och börjat springa. Varför vet jag inte riktigt, kanske för att jag inte vill riskera att bli besviken över att inte orka mer än en minut innan jag får plågsamma smärtor i benen. Men någon gång ska jag våga. Jag kanske får göra som Stig Helmer; Jag är inte rädd, jag kan springa.

Kaffe

Jag är inte beroende av kaffe. Det är inte heller något jag måste dricka, kanske mest för att jag inte tycker det är överdrivet gott. Därför kan man tycka att det är lite märkligt att jag kan komma upp i fyra koppar kaffe om dagen, något som förvånar även mig. Självklart dricker jag inte kaffet svart, det skulle inte funka, utan har en skvätt mjölk i både för att det inte ska vara så varmt men även för att förbättra smaken. Tyvärr så blir det inte lika höga nivåer av de hälsosamma antioxidanterna när man har mjölk i kaffet men med tanke på att det är så pass höga nivåer ändå så är det hälsosammare att dricka kaffe med mjölk än att inte dricka kaffe alls (fast te funkar ju också bra ur antioxidantsynpunkt). Fast med tanke på min känsliga mage så borde jag nog inte dricka så mycket kaffe. Synd bara att vi inte har en espressomaskin med mjölkskummare på jobbet så att man kan slänga ihop en smarrig kaffe latte istället.

Biljettrush

De där Metallica verkar vara populära. De sålde slut sommarens spelning på Stockholm Stadion på 45 minuter. Kollar man på Tradera så finns det just nu 101 annonser där folk vill sälja sina biljetter. Då kan man ju undra varför de köpte biljetterna...

Sömn

I helgen som just passerat hände något som inte har hänt på bra länge, jag kan inte ens minnas när det senast skedde. Jag sov åtta timmar två nätter i rad. Helt otroligt! Det känns lyxigt att verkligen kunna sova ut, jag brukar ha svårt för att hålla mig sovande så länge. Visserligen kräver jag inte så lång sömn som åtta timmar men det känns ändå skönt att vara ordentligt utsövd.

I övrigt bestod helgen bland annat av dockmusikalen Avenue Q som var godkänd, diverse tv-avsnitt (ett Desperate Housewives, två Prison Break och tre Lost), ännu en melodifestivaldeltävling med märkliga reslutat och igår blev det brunch på Rival som var god men kanske inte riktigt värd de 225 kronorna som den kostade (för det priset kan man åtminstone förvänta sig pannkakor med lönnsirap).

Lönehelg?

Nu är det snart lönehelg. Eller? Vad är definitionen på lönehelg? Det borde vara första helgen efter det att man har fått lön men det innebär i praktiken att folk har olika lönehelger eftersom datumen för löneutbetalningarna skiljer sig åt och så kan man ju inte ha det. Man vill ju veta om det är mycket folk på stan och shoppar i helgen eller om det är extra mycket folk ute på krogen i helgen. Eftersom jag får lön den 25:e som denna månad infaller en söndag vilket innebär att jag får min välförtjänta lön utbetald först på måndag så borde min lönehelg infalla först nästa veckoslut och dit känns det jobbigt långt. Då har dessutom månadsskiftet passerat vilket innebär att alla räkningar, räntor och amorteringar ska vara betalda och då finns det ingen kosing kvar att roa sig för eller shoppa för så jag hoppas verkligen att min lönehelg infaller nu trots allt. Jag tycker att denna frågan vore något för Svenska Standardiseringsinstitutet att ta ställning till så att man sedan en gång för alla vet vilken helg som faktiskt är lönehelg och slipper sväva i ovisshet.

Brett Anderson

När Suede slog igenom 1993 så blev jag såld direkt. Fantastisk musik i kombination med bra texter och en sångare med en unik röst som fick mig att tro på att allt han sjöng. Mannen med rösten var så klart Brett Anderson. Suede var mot slutet inte alls lika bra som i början av sin karriär, mycket beroende på att den ena musikaliska motorn, Bernard Butler, lämnade bandet tidigt. Att Suedes sista framträdande i Sverige blev som pausunderhållning i en veckofinal av Fame Factory säger en hel del om hur dekis bandet var mot slutet. När Suede splittrades och Brett återförenades med Bernard under namnet The Tears blev jag glad och hoppades på storverk men när skivan kom kunde jag bara konstatera att den inte var någon höjdare. Nu är det dags för Brett att göra solodebut. Efter att ha hört första låten från hans soloprojekt är jag inte speciellt imponerad. Möjligen har jag för höga krav och hoppas att bli drabbad lika hårt som 1993, vilket är lite dumt eftersom det inte ens är möjligt. I samband med att hans album släpps ska han ge sig ut på en liten turné och han spelar i Stockholm den 21 mars. Jag har inte bestämt mig för om jag ska gå än, men om jag går så är det med förhoppning om att få höra några gamla Suede-hits vilket jag antar att han bör köra ett par. Varför inte Animal Nitrate eller So young.

Hemarbete

Jag är snorig som en gnu (om dom nu är snoriga låter jag vara osagt) och bestämde mig redan igår för att jag skulle jobba hemma idag. När jag tittar på termometern är jag extra glad över att ha sluppit gå ut idag. Dessutom kan jag återigen konstatera hur effektivt man jobbar hemma, jag får mer gjort här hemma än vad jag får på jobbet, mest beroende på att ingen kommer och stör en hela tiden och att man hemma kan lyssna på stimulerande musik hur högt man vill utan att någon störs. Nu är det dags för lunch, undrar vad som finns i frysen...

Veckans musiktips

I brist på nåt bättre att skriva om tänkte jag tipsa om en trevlig platta, nämnligen A weekend in the city, det nya albumet från Bloc Party. En skön kontrast till all schlagermusik som sköljer över en så här års. Bandet lirar för övrigt på Cirkus i maj och om någon vill ha sällis dit är det bara att säga till.

Jag tänker på mig själv och går i pausen

I fredags kväll var jag, som så ofta så här års, på teater. Jag tänker på mig själv hette pjäsen för dagen. Tyvärr så var det något av det sämsta jag har sett i teaterväg. Hela första akten var en enda lång plåga då jag satt och väntade på att få gå hem. Eftersom det var så uselt var jag väldigt nyfiken på att få se vad pjäsen fick för recensioner. Det är inte helt sällan som en föreställning som i mina ögon är dålig höjs av kritikerna. När jag just spanade in recensionen av Leif Zern i DN så blev jag först lite rädd att han tyckte det var bra, men när jag såg citatet nedan blev jag lugn. Istället för att se sådant här skräp borde alla gå och se Dödsdansen, teater när den är som bäst.

Jag måste erkänna att jag sällan haft så tråkigt på Dramaten som under de närmare två timmar som hinner krypa fram i väntan på paus och svart kaffe.

Merde!

Easy come, easy go.

Veckans spel och odds

Jag har blivit tagen av speldjävulen. Eller så illa kanske det inte är men efter förra veckans storsatsning och minivinst på att The Ark skulle avancera i melodifestivalen så har jag hela veckan suttit och väntat på att denna veckans odds skulle dyka upp på Unibet, vilket dom gjorde igår eftermiddag. Problemet vara bara att någon på Unibet hade gjort en tabbe och lagt ut för höga odds, antagligen på grund av någon hade trott eller tänkt att det bara var en låt som skulle gå vidare och inte två. På denna felutlagda lista (översta listan i bilden nedan) hade samtliga artister över två i odds vilket innebar att om man satsade lika mycket pengar på två artister och minst en av dom gick vidare så skulle man gå plus. När jag såg det så var min plan att satsa hälften av mina ihopvunna pengar på Magnus Carlsson och hälften på Nanne eftersom jag är fullt övertygad att minst en av dom går vidare, men kanske inte båda eftersom veckans joker Sebastian säkert får en ansenlig mängd röster. Precis när jag ska satsa på Nanne så är spelet borttaget. Lite senare dyker istället nya lägre odds upp (mellersta listan i bilden nedan) och min genialiska plan håller inte längre eftersom varken Magnus eller Nanne har över två i odds. På grund av tidsbrist och att jag inte riktigt kunde bestämma mig för vem av Nanne och Magnus jag skulle sätta mina slantar på så lägger jag inget spel. Nu idag på förmiddagen läste jag krönikan som Aftonbladets Markus Larsson hade skrivit om gårdagens repetitioner så bestämde jag mig för att satsa mina slantar på Nanne. Hon gick ju till final sist hon var med och dessutom kanske hon får en och annan sympatiröst på grund av hennes övervunna bröstcancer. Naturligtvis så hade oddset (sista listan i bilden nedan) på Nanne sjunkit sedan igår eftermiddag och var nu nere i 1.65 istället för 2.00 igår eftermiddag. Nu blir det ännu en spännande omröstning i morgon. Frågan är om jag ska ha 1172 kr på kontot eller har förlorat alla pengar, pengar som jag för en dryg veckan sedan inte visste om att jag hade. Fast egentligen borde jag kanske istället ha satsat pengarna på att The Ark står som slutsegrare om tre veckor, oddset på det är för tillfället 2.00 vilket är lite skumt med tanke på att man även kan spela på att slutsegraren kommer från deltävlingen i Göteborg till ett odds på 2.10 och då har man ju även garderat sig mot att Marie Lindberg skräller igen och detta till ett bättre odds. Märkligt.