onsdag, juni 14, 2006

Städdag

Igår var det städkväll i bostadsrättsföreningen, något som jag på förhand inte såg fram så väldigt mycket emot och som om jag numera inte hade varit med i styrelsen i största möjliga mån hade försökt hålla mig undan ifrån för att få slippa feja och gnida på saker som såg lika smutsiga ut efter som före. Men det visade sig att bli en trevlig tillställning ändå, fast först när städningen var klar och det var dags för korv och vin på gården. Jag upptäckte att det bor en hel del trevliga människor i huset, vissa av oss satt ute på gården till halv två och vid det laget hade vi redan kommit på hur vi ska bota söndagsångesten och vi hade hunnit bestämma att vi ska starta ett band. Det faktumet att ingen av oss kunde spela något instrument såg vi inte som något större hinder. När vi slutligen gick in och de kvarvarande grannarna prompt ville se min lägenhet, som inte var riktigt i representativt skick men som jag ändå lät dom komma in i en stund, så var det bara självklart att jag skulle visa min samling med kent. Sen när de gick hem till sig så kändes det som att vi var som ett enda stort kollektiv och att vi skulle ses igen till dagens frukost...

2 kommentarer:

Anonym sa...

. . . och jag som alltid har upplevt grannar som läskiga skapelser. Hmmm, vet iofs inte om detta, Ditt inlägg, ändrade mina förutfattade meningar gällande denna fråga.

Jag kanske kan ta ton i Ert band - eller är den platsen rent utav tagen redan?

Niclas sa...

Man ser ju gärna grannar som nånting ont eftersom det då blir lättare att distansera sig ifrån dom. Men de flesta är väl helt vanliga trevliga människor :)

Du får ju flytta hit först innan du kan få en plats i bandet :)