Senaste veckan: -0,5 kg
Totalt: -24,5kg
Så där, då var det fjärde och sista delmålet uppnått. Nu väger jag lika mycket som för halva mitt liv sen ungefär, det vill säga lika mycket som jag vägde på mönstringen när jag var 18 år. Då gäller det bara att sätta upp nya delmål eller allra helst ett rimligt slutmål. Ska jag rent av vara nöjd nu? Ska jag klappa mig själv på axeln och säga bra jobbat, det räcker nu? Visst, om jag skulle hålla den här vikten resten av livet så skulle det vara helt okej, men för tillfället så känns det mer lockande att fortsätta gå ner i vikt och då är frågan hur mycket. Var någonstans ligger idealvikten och vad är egentligen en idealvikt?
Ska man ha det av mig kritiserade BMI-måttet som måttstock, vilket är enkelt att använda, så är ju frågan vilket BMI jag ska sluta på. Jag har tidigare skrivit om BMI och underförstått antagit att det är ett mått som alla känner till, vilket visserligen en hel del gör, men det kanske kan vara på sin plats att förklara det lite närmare.
BMI (Body Mass Index) är ett mått som relaterar kroppsvikten till längden. Man räknar ut sitt BMI genom att ta sin vikt i kilo dividerat med sin längd i meter i kvadrat. En tvåmetersman som väger 100 kilo har ett BMI på 25 (100/(2*2)) medan en person som är 180 cm men som också väger 100 kilo har ett BMI på 30,9 (100/(1,80*1,80)). Här kan man räkna ut sitt BMI och även en del andra mått. Gränsen för normalvikt och olika typer av övervikt brukar variera lite beroende på vem man frågar. Vissa hävdar dessutom att skalorna är olika för män och kvinnor och att skalorna dessutom skiljer sig åt över ålder, men en ganska vanligt förekommande skala ser ut som följer:
<18,5: Undervikt
18,5–24,9: Normalvikt
25–29,9: Måttlig övervikt
30–34,9: Måttlig fetma
35–39,9: Kraftig fetma
>40: Svår fetma
Så, då återgår jag till mig själv igen. Ska man se rent hälsomässigt så ser man få hälsorisker vid BMI över 27, så skulle jag ha det som mål så ska jag gå ner 7,5 kilo till. Ska jag istället ha som mål att komma under 25 i BMI och kunna kalla mig själv för normalviktig så ska jag gå ner 14,5 kilo till, vilket skulle innebära en total viktnedgång på 39 kilo. Eller ska jag inte sätta någon målvikt? Ska jag bara fortsätta äta som nu och se vilken vikt jag slutar på? Eller kommer jag rent av att bli fanatisk och börja träna hårt och bli värsta fitnessförespråkaren? Nåja, det sistnämnda är inte så troligt, jag är fortfarande av den bestämda uppfattningen att träning är tråkigt.
Som vissa uppmärksamma läsare har noterat så har jag konsekvent låtit bli att någonstans nämna min aktuella vikt eller den vikt jag hade när jag började, detta framför allt beroende på att jag inte precis har varit stolt över min vikt. Vad som gjort det än mer jobbigt är att vikten har varit högre än vad den har sett ut att vara. Till exempel så gissade en kollega på att jag vägde mindre när jag började än vad jag väger nu. Som man lätt kan förstå av siffrorna ovan så var det en rätt ansenlig vikt jag började på. Vissa som har koll på min längd har ändå kunnat räkna ut min vikt vid ett tillfälle, nämligen den vecka jag gick under 30 i BMI, då jag slutade vara kliniskt fet (ja, vissa skalor kallar personer med BMI>30 för kliniskt feta). Dessutom har jag vid det här laget redan muntligen berättat för de flesta vad jag väger/vägde och med det i åtanke tillsammans med dagens uppnådda viktmål tänkte jag att det nu är dags att börja tala klarspråk.
För 154 dagar sedan, den 2 februari när jag började dieten, vägde jag 124,4 kilo och hade ett BMI på 36,3 och led alltså av kraftig fetma enligt tabellen ovan. Nu har 24,5 kilo försvunnit, det vill säga nästan en femtedel och jag väger nu 99,9 kilo (BMI 29,2).
Så vad är den främsta orsaken till den lyckade viktnedgången? Är det min starka vilja? Kanske i början, men hade det inte varit för min viktcoach/terapeut så hade jag nog aldrig lyckats så bra. Fast det svåra är ju inte att gå ner i vikt utan att hålla kvar viktnedgången, så än har jag ju inte sett slutet på det här experimentet.
Så hur ser det nya målet ut? Inte vet jag, men jag har lovat mig själv att konkretisera ett mål efter sommaren. Viktcoachen tyckte att jag under sommaren inte behövde ha som mål att gå ner något mer utan att jag bara skulle försöka hålla vikten (hon sa att normalt sett brukar de flesta gå upp två kilo under semestern). Jag tyckte det lät som ett bra mål. Det kör vi på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar