Spinningsäsongspremiär

Idag var det dags för säsongspremiär av morgonspinningen, vilket innebär att från om med idag och alla onsdagar fram till jul är tanken att jag ska sitta på en spinningcykel kl 7 på morgonen.

Uppladdningen inför dagens spinning var inte den bästa. Jag har en pojkvän som är väldigt bra på att laga mat och igår hade vi en liten trerätters middag hemma där han bjöd på kronärtskockssoppa, stekt tonfisk och tryffel, allt serverat med olika viner. Lägg därtill att det knappt blev fem timmars sömn i natt så förstår ni att jag inte var det piggaste deltagaren på spinningpasset. Men trots detta gick det förvåningsvärt bra, jag trodde det skulle vara lite segt eftersom jag inte har spinnat på ett bra tag på grund av löpningen.

Det var även en annan premiär idag. Efter att både igår och förrgår ha tyckt att det var lite kallt om händerna att cykla till jobbet så kom handskarna fram idag. Och inte nog med det, även mössan åkte på. När hände det i augusti senast? Fast det är skönt med höst, om det nu är det det är.

Mycket måndag

Idag känns det som mycket mer måndag än vad det har gjort på länge. Jag ville inte ens gå upp i morse utan drog mig i hela tolv minuter. Anledningen är nog att jag vet att jag har mycket att göra på jobbet idag och sådant kan få även den bäste att tappa arbetslusten. Nåja.

På tal om någonting helt annat så måste Timo Räisänens nya tredje album, Love will turn you around, vara hans bästa hittills. I alla fall om jag ska döma av det lilla jag hört. Plattans förstaspår My Valentine är grymt bra sin enkelhet till trots. Men det är ju så det är när pop är som bäst.

Säga vad?

Midnattsloppet

Ja vad ska man säga. Träningen inför loppet var väl inte den bästa men jag tänkte att jag nog skulle bli taggad av att det var tävling och att alla människor runtomkring skulle sporra mig till att göra något utöver vad man kunde förvänta sig (det vill säga springa milen på under en timme) så jag var riktigt laddad innan loppet, rentav nervös och övertänd kanske. Det gick ganska bra i början men eftersom jag inte hade någon aning om hur fort jag sprang så var det svårt att säga hur jag egentligen låg till. Vid första vätskekontrollen började problemen. Efter att ha druckit kändes det som att vattnet bara skvalpade runt i magen vilket inte alls är behagligt när man ska springa men jag fortsatte kuta på ändå. Efter halva loppet började det kännas lite tungt, antagligen bara för att jag visste att det var dags för den långa stigningen upp mot Sofia kyrka och den negativa sidan av mig tänkte att nu skiter jag i det här och går hem istället men den positiva sidan fick överhanden och såg till att jag tog mig upp hela vägen springandes, visserligen i väldigt låg fart. Uppe på toppen kände jag mig stark och tänkte att det här ska nog gå bra men så kändes det inte i backen upp mot Fjällgatan men jag tog mig uppför där också. Vid den andra vätskekontrollen fick jag problem igen eftersom jag försökte dricka och andas samtidigt vilket inte var så smart. Efter att ha hostat en stund hade jag inget syre kvar och tröttnade en aning. Sen var det dags att ta sig upp mot Mosebacke och det var inte heller någon barnlek och jag tänkte att nu är det dags att börja gå men innan jag hade tänkt den tanken klart tänkte jag istället att här ska det fan inte gås nånting, jag ska springa hela vägen i mål. Väl uppe på Mosebacke återstod två kilometer och mycket löpning utför och jag tänkte att det här kommer att gå bra och att jag rent av kanske skulle kunna spurta lite på slutet. Men väl ute på Hornsgatan fanns inte så mycket krafter kvar och gatan hade aldrig tidigare sett så lång ut. När jag såg klockan ovanför mållinjen la jag ändå in en liten spurt för att jag skulle komma under 64 minuter vilket jag inte gjorde när jag väl såg det officiella resultatet idag; 64 minuter och 24 sekunder. Väl i mål kände jag mig först lite besviken men med lite distans var jag helnöjd med tanke på att jag tidigare bara har sprungit utomhus cirka fem gånger och att jag aldrig har varit i närheten av att springa en mil, inte ens på löpbandet. Kommer jag att springa midnattsloppet igen? Självklart, och då ska det bli en bra bit under timmen.

Tröjfiasko

Igår hämtade jag ut tröjan man ska ha på sig när man springer midnattsloppet. Jag tittade inte så mycket på den först men när jag kom hem och tog upp den ur väskan fick jag en smärre chock. Någon har haft det dåliga omdömet och beställt en medium till mig. Inte nog med att den satt klistrad som korvskinn, den slutar dessutom strax ovanför naveln. En start i loppet känns ganska avlägsen. Trots det var jag ute och sprang en runda på 8 km igår, helt i onödan alltså...

Kent x 4

Semesterns enda inlägg handlade ju om de glada nyheterna från kent. Det var väl ingen som tyckte att det var konstigt att jag skulle ha biljetter till höstens båda spelningar i Stockholm. Men när väl de två först annonserade konserterna var utsålda och det släpptes biljetter till en extrakonsert så var det en del som tyckte att jag var konstig, att man inte kan se kent live tre dar på raken. Vad de personerna tyckte om att jag köpte biljetter även till den andra extrakonserten som dök upp vet jag inte men i vilket fall som helst ska jag se kent live fyra dagar på rad mellan den 16-19 november. Nu undrar man var gränsen går. Det kommer inte att bli några fler extrakonserter i Stockholm men OM det skulle bli det, skulle jag gå då? Det är en intressant fråga som jag slipper ta ställning till men en kväll till hade jag nog klarat av. Och en till kanske...

Utelöpning

När semestern kom och jag inte längre hade nära till löpbandet på Friskis på jobbet så var tanken att jag skulle börja springa utomhus. Då gällde det att vara rätt utrustad så jag började med att beställa ett armband till iPoden så att jag åtminstone kunna ha lite underhållning på joggingturen. Innan armbandet kom hade det hunnit gå en dryg vecka av semestern och jag kunde ju absolut inte springa utan musik. När det så var dags för premiärturen gick det inte lika enkelt som jag hade trott. Eftersom jag inte kunde hålla ett jämnt tempo som på löpbandet (10 km /h) så sprang jag förmodligast alldeles för fort för mitt eget bästa och var helt utmattad efter bara en kort stund, det kändes som att lungorna inte ville vara med längre. Min genomklappning kan ju även ha berott på att det var ett ganska långt uppehåll sedan min senaste löprunda på bandet och att jag hade tappat all den lilla kondis jag hade. Under de kommande löprundorna hände ungefär samma sak, visserligen orkade jag lite längre varje gång med det kändes som att jag var långt ifrån den form jag skulle behöva för att orka springa midnattsloppet och jag tänkte att oavsett hur det skulle gå i loppet så skulle min karriär som löpare vara över efteråt och jag skulle återgå till spinning som konditionsträning istället.

När jag nu i måndags skulle ge mig ut och springa bestämde jag mig för att jag skulle ta det väldigt lugnt men samtidigt verkligen hålla mig springande hela tiden, det vill säga aldrig ha två fötter i marken samtidigt. Detta gick riktigt bra. Jag var ute i 45 minuter utan att stanna eller gå en enda gång, trots att jag fick håll mot slutet. När jag kom tillbaka hem loggade jag in på lopning.se och ritade in rundan jag hade sprungit bara för att få en uppfattning om vilken hastighet jag hade snittat. Det visade sig att jag på de tre kvarten hade tillryggalagt en sträcka på 6760 meter vilket ger en genomsnittligt hastighet på 9 km/h. Det bästa var att jag inte kände mig helt utmattad som tidigare utan hade kunnat fortsätta en bit till. Så nu måste jag väl åtminstone kunna ta mig i mål på midnattsloppet och även kanske kunna komma upp lite i hastighet så att jag tar mig runt på under en timme. Vid midnatt mellan lördag och söndag vet jag svaret.

Semesteraktiviteter

Så vad har jag då gjort under mina fyra veckors semester kan man undra. Förutom senaste helgen som tillbringades i Göteborg och helgen för två veckor sedan som jag spenderade i Hallstahammar så har jag bara varit hemma i Stockholm och tagit det lugnt vilket har varit väldigt skönt. Jag behöver slappna av ordentligt för att känna att det ska vara okej att komma tillbaka till jobbet igen.

Slappa behöver inte betyda att man bara ligger på soffan, vilket det i och för sig har blivit en hel del av framför allt i samband med filmtittande. I övrigt har mitt slappande bestått av att jag har försökt läsa en bok (hann bara med cirka en fjärdedel fast ambitionen är att läsa klart den), minigolf (en seger och två tredjeplatser), kortspel (blandade resultat), sällskapsspel (förutom en förlust i TP har det blivit uteslutande vinster i både TP och Pictionary), inte så mycket sol och bad (men över genomsnittet), diverse middagar, grillningar och en massa andra saker.

Dessutom har min älskling hunnit fylla år och min present utöver champageneglas från Iittala bestod av en ballongflygning så nu återstår bara att se när den blir av.

Till skillnad från tidigare år deltog jag bara en dag under pridefirandet men det kändes som att det räckte bra.

Jag har även köpt 18 paket müsli.

Som jag nämnde så var jag i Göteborg i helgen som gick och där blev det ett besök på Liseberg, ett besök som varade i åtta timmar. Nyheten för året var uppswinget som var en skön åkatraktion som gärna hade fått hålla på mycket längre än vad den gjorde. Sen hade jag tur och lyckades vinna 2,3 kg Plopp vilket inte är lika mycket som det låter, det mesta är redan slut.

Hur har det gått med löpningen och träningen inför midnattsloppet då? Jag får be om att få återkomma i den frågan...

Hej höst!

Semestern är slut, hösten är här eller nåt.
Jag är inte skapt för arbete. Så är det bara. Jag fungerar mycket bättre när jag får vara ledig och bara vara. Trots detta faktum så går det rätt bra att börja jobba igen men tro för den sakens skull inte att jag har gjort någon nytta på arbetet idag. Inte något som har gagnat mitt arbete i alla fall. Däremot har jag sökt ett nytt jobb som jag blev tipsad om av en kollega Får väl se hur det går med det, vet inte om jag vill ha det, det verkar läskigt att jobba på Östermalm. Nåväl.

Som den frekvente läsaren säkert har märkt så har även bloggen haft semester men nu när jag är på jobbet igen så kommer uppdateringsintervallen säkerligen att bli kortare.