Kommer jag för sent?

Klockan är runt halv elva på kvällen. Det knackar på dörren. Vem kan det vara, tänker jag. Det måste ju vara någon som bor i huset eller någon som har portkoden. Efter lite tvekan öppnar jag dörren utan att först kika i titthålet. -Kommer jag för sent? frågar han när jag öppnat dörren. Det är ordföranden i bostadsrättsföreningen som står utanför min dörr. Kommer för sent, tänker jag, jag visste inte ens att han hade tänkt komma alls. Jag står och stirrar tyst ett tag i vad som känns som en evighet. Antagligen ser jag rätt så dum ut där jag står helt oförstående inför hans fråga. Han frågar igen: -Kommer jag för sent? Nu börjar jag förstå att det inte är för sent i relation till en utsatt tid utan för sent på kvällen han menar. -Nej då det är ingen fara, kom in, säger jag. Jag börjar fundera på om jag ska förklara varför jag verkade vara så trög först, men jag inser att jag då bara skulle riskera att verka än mer konstig än jag redan hade visat mig vara, framförallt med tanke på att min förklaringsförmåga inte är den bästa i trängda situationer. -Du hade något problem, säger han. Ja du skulle bara veta, tänker jag…